Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nya uppgifter om flexpension

En visstidsanställning ska vara i minst sju dagar och tjänstemän ska få ersättning när de måste nås på mobilen på fritiden. Det är något av innehållet i det paket om flexpension som Unionen och Sveriges Ingenjörer är på väg att komma överens om med Almega.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Varken fack eller arbetsgivare vill kommentera paketuppgörelsen om flexpension så länge de branschvisa förhandlingarna pågår. Jessica Gow / TT

Det är tidningen Arbetet som har kommit över slutversionen av paketuppgörelsen om flexpension. Just nu pågår branschvisa förhandlingar. Innan dessa är avklarade vill varken fack eller arbetsgivare kommentera uppgörelsen.

– Processen går enligt plan, så fort den är färdig kommer vi att presentera helheten, säger Almegas presschef Ingrid Hedenvind Brask, enligt vilken det inte finns något exakt datum utsatt.

Enligt Arbetet handlar en del i uppgörelsen om vilka anställningsformer som ska finnas. Ett av målen med arbetet har varit att komma fram till en enhetlig reglering av anställningsformerna, som har sett olika ut beroende på vilket avtal det har handlat om.

– Vi har 20 avtal med Almega som ser ut på olika sätt – i en del fall regleras anställningsformerna i avtal, i andra enligt lag, vissa består av en blandning. Vi vill ha en enhetlig reglering, sa Unionens ordförande Martin Linder till Kollega när den första principöverenskommelsen om flexpensionspaketet presenterades i november.

Nu blir tidsbegränsade anställningar tillåtna vid vikariat, säsongsarbete, för den som fyllt 65 år, skolungdomar och doktorander. Men till det kommer ytterligare en form: Avtalad visstid, som ska omfatta minst sju dagar. Visserligen ska det gå att komma överens om en kortare tid, men facket har möjlighet att stoppa möjligheten till sådana anställningar.

Arbetet citerar en källa med insyn i uppgörelsen. Enligt denna går det inte att säga om detta innebär att anställningsskyddet stärks eller försvagas eftersom dagens anställningsskydd varierar från bransch till bransch.

Hur beredskapsarbetet ska regleras framöver har varit en annan del av överenskommelsen. Beredskapstjänst betyder att anställda förbinder sig att vara tillgängliga för att vid behov infinna sig på arbetsplatsen inom en viss tidsram.

– Vi kan konstatera att de beredskapsregleringar vi har är gamla och att vi måste anpassa oss till de tekniska möjligheter som finns i dag, sa Martin Linder i november.

Dit har man uppenbarligen nått fram. Enligt Arbetet kommer det att finnas tre former av beredskapstjänst. En som innebär att tjänstemannen ska vara anträffbar ”via ett mobilt verktyg” för att kunna arbeta, en som innebär att tjänstemannen ska vara redo att komma till arbetsplatsen inom en timme och en som innebär att han eller hon ska vara redo att inställa sig i hemmet för att arbeta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.