Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Många frågor om flexpension

Frågorna kring flexpension är fortfarande många. Det framkom vid Unionens och Sveriges Ingenjörers gemensamma möte i Stockholm, där man ville mobilisera förtroendevalda inför en eventuell konflikt.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen, under måndagens mobiliseringsmöte på Södra teatern i Stockholm. Kollega

I måndags kväll samlades hundratals förtroendevalda från Unionen och Sveriges Ingenjörer på Södra teatern i Stockholm. Mötet är det tredje i raden med syfte att mobilisera fötroendevalda från de båda förbunden inför en eventuell konflikt med Almega tjänsteföretagen om flexpension.

Läs mer: Medlemmarna redo för strejk

Kollega passade på att fråga några förtroendevalda i Unionen hur läget i avtalsrörelsen märks av bland medlemmarna ute på arbetsplatserna.
 

Katarina Ehnmark Lundquist, Bonnierförlagen:

– Mötet var informativt och tydligt. Allt det här är rätt nytt för oss och jag vet inte så mycket om hur det fungerar om det blir konflikt.

– Än så länge har jag inte fått några frågor från medlemmarna men vi har årsmöte i klubben nästa vecka och då kommer det en person från Unionen och informerar ytterligare. Jag tror att vi kommer intensifiera informationen till medlemmarna efter det.

– Det finns strejkvilja hos oss men kunskapen om flexpensionen är låg. Medlemmarna hos oss är mest förvånade över att det kan bli aktuellt med strejk för oss. De ser det som lite upplyftande att man kan har rätt att ställa krav inom förlagsbranschen.

 

Michael Mattsson, ordförande i riksklubben på Arbetslivsresurs:

– Jag tycker att mötet var intressant och jag kommer berätta om informationen vi fick för klubbstyrelsen.

– Jag får många frågor om flexpensionen. Medlemmarna undrar vad flexpension är och varför det är viktigt.

– Jag vet faktiskt inte hur strejkviljan ser ut hos oss.

 

Kristina Lindström och Manfred Otterheim, Svensk byggtjänst:

– Mötet var bra men det var svårt att hålla fokus eftersom det var lite långt. Det är viktigt att fokusera på flexpensionen men frågan är om man tappar bort andra frågor som också är viktiga i en avtalsrörelse.

– Det är flera som inte gillar att strejka och som inte vill att det blir strejk. Det märkte vi under förra avtalsrörelsen när vi diskuterade vad som skulle hända om vi togs ut i konflikt.

– Medlemmarna hos oss är inte så frågvisa, men vi kommer skicka ut information till dem och vidarebefordra det vi får från Unionen.

Enkät:

  1. Vad tyckte du om mötet?
  2. Vad får du för frågor från medlemmarna? Får du frågor om flexpensionen?
  3. Hur är strejkviljan bland medlemmarna?
  4. Vad är nästa steg - hur för du vidare informationen från mötet till medlemmarna?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande kollektivavtal.

Avtalet innehåller också lättnader i företagens skyldigheter enligt medbestämmandelagen, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

I övrigt gäller samma sak som i industrin: 6,4 procents löneökningar på två år, med avdrag för kostnaden för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 3 april kl 09.41.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.