Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarnas bud: 1,4 procent

1,4 procents löneökning. Så lyder budet från arbetsgivarna inom industrin. Unionens ordförande Martin Linder betraktar det som ett skambud.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Holmberg / TT
Högre löneökningar än 1,4 procent riskerar att öka arbetslösheten, enligt arbetsgivarna inom industrin. Henrik Holmberg / TT

Facken inom industrin, där Unionen ingår, har tidigare krävt 3,0 procents löneökningar i ettårsavtal inför avtalsrörelsen.  

Nu har Industriarbetsgivarnas åtta arbetsgivarförbund svarat med ett bud på 1,4 procents löneökning, alltså en nivå som är hälften av det som facken kräver. Arbetsgivarna meddelar även att de är öppna för ett avtal på tre år.

– Sverige ligger högt i löneläge och arbetskraftskostnaderna är fortsatt bland de högsta i världen. Om vi ska behålla konkurrenskraften och vara attraktiva på den globala marknaden, fortsätta producera här i Sverige och därmed behålla jobben måste löneökningarna ligga på en rimlig nivå jämfört med omvärlden, säger Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i ett pressmeddelande.

Bakom budet står samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen och TEKO.

Unionens ordförande Martin Linder är upprörd över dagens bud från arbetsgivarna.

– Jag har jobbat fackligt i över 20 år men ändå kan jag inte låta bli att bli upprörd när det kommer ett sånt här skambud.

Enligt Unionen skulle 1,4 procent i praktiken innebära reallönesänkningar för medlemmarna.

– Budet är på tok för lågt, en sådan liten ökning äts upp av inflationen. Jag tror inte att det finns någon förutom arbetsgivarna själva som tycker att 1,4 procent är en rimlig nivå, säger Martin Linder och fortsätter:

– Våra medlemmar har varit med och byggt upp stora vinster och stärkt industrins konkurrenskraft, då är det helt orimligt att komma med ett förslag som i praktiken innebär att de ska få mindre pengar i plånboken.

Förutom reallöneökningar vill industrifacken även se avsättningar till flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten.

Bild på Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Så tycker medlemmarna om avtalet: ”Fortfarande lågt”

Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Så säger medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad.
Noa Söderberg, Johanna Rovira Publicerad 1 april 2025, kl 11:41
Enligt facken innehåller avtalen även avsättningar för arbetstidsförkortning och delpension samt en lösning för övertidskompensation för deltidsanställda.
Parterna inom industrin är nu överens om ett nytt tvåårigt avtal – med löneökningar på 6,4 procent. Bra förhandlat, men arbetstidsförkortningen är för liten. Det anser medlemmar som Kollega pratat med om det nya märket på svensk arbetsmarknad. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet: märket på svensk arbetsmarknad ger 6,4 procents löneökningar på två år. Dessutom införs system för arbetstidsförkortning i hela industrin. Unionens ambition är att den ordningen ska spridas till fackets alla kollektivavtal.

Så vad tycker medlemmarna? Alexandra Koch är IT-konsult och arbetsplatsombud på Unicus i Malmö. Hon säger att löneökningarna inte matchar de ökade kostnaderna i vardagen.

Alexandra Koch
Alexandra Koch Foto: Privat

– Det är synd att vi inte fick igenom våra anspråk. Jag tycker att det fortfarande är lite lågt. Min hyra är redan satt i år, den kommer gå upp 4,9 procent och det är min största utgift.

Hon hoppas att systemen för arbetstidsförkortning blir en del av avtalen även utanför industrin.

– Jag känner inte att det finns någon skillnad mellan en tjänsteman på ett industriföretag och en tjänsteman på ett IT-företag, i vilket jobb som är svårare. Jag tycker personligen att alla ska ha kortare arbetstid.

Hur mycket arbetstid vore rimligt?

– På lång sikt tycker jag man ska jobba mot 6 timmars arbetsdag. Sen tycker jag att alla steg mot det är bra.

Rikard Densloe är IT-tekniker på Aros electronics i Göteborg. Han har engagerat sig i frågan om arbetstidsförkortning och bland annat skrivit en debattartikel i ämnet hos Kollega. Han tycker att det behövs en ”större push” än det som fack och arbetsgivare nu presenterar.

Rikard Densloe
Rikard Densloe Foto: Privat

Det är ett bra första steg. Men med tanke på att vi har haft fem dagars arbetsvecka sedan 70-talet, innan vi ens jobbade med datorer, så kommer det krävas mycket mer.

Han menar att den produktivitetsutvecklingen som skett sedan dess, som nu också påverkas av nya AI-verktyg, gör att alla i Sverige borde kunna jobba fyra dagar i veckan.

Däremot är han nöjd med förhandlingarna om löneökning.

– Med tanke på att erbjudandet först var 7,7 procent på tre år så var det bra förhandlat, säger han och fortsätter:

– Det är ytterligare en ökning, och om två år ytterligare en liten ökning, och så går det runt och runt. Det känns inte som att det är någon större förändring direkt.

”Nivån landade okej”

Martin Nyman, Holmen Iggesund.
Martin Nyman.

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen, Iggesund, samt vice ordförande i Unionen Gävleborg  har suttit med i branschdelegationen Industri Industriarbetsgivarna (Gruvor, Massa- & Papper, Sågverk, Stål- och Metall et cetera). Han är på det hela taget nöjd med utfallet.  

–   Jag tycker att nivån landade okej.  Det är klart att man alltid hoppas på högre, men jag tror inte vi hade kunnat gå längre. Strejk är absolut sista utvägen, men vi har en tradition av att reda ut saker även om det är knöligt. 

– Vi har stått långt ifrån arbetsgivarna när det gäller nivån och våra krav på arbetstidsförkortning har gjort förhandlingarna extra utmanande. Att vi fick ett genombrott vad gäller arbetstidsförkortning är viktigt, eftersom det är otroligt uppskattat och efterfrågat av våra medlemmar. 

Hur arbetstidsförkortningen kommer att se ut varierar mellan olika avtalsområden, påpekar Martin Nyman. På hans eget avtalsområde tillämpas så kallat arbetstidskonto (ATK) treval: 

– Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Själv kommer jag att välja pension.