Det är bara en vecka kvar tills avtalen löper ut. På torsdagen lämnade medlarna, de opartiska ordförandena, Opo, en hemställan till parterna och föreslog en tvåårigt avtal med en löneökning på 3,7 procent första året och 2,8 år två. 

– Vi tackade nej till budet i dag och kan konstatera att det krävs ganska stora förändringar för att vi ska acceptera budet, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen som tillsammans med IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livsmedelsarbetareförbundet, utgör Facket inom industrin. 

Facken inom industrins krav på löneökningar på 4,4 procent var de högsta som ställts under Industriavtalets historia. Industrifacken krävde dessutom  ytterligare avsättningar till flexpension och en höjning med 1600 kr i de avtal där lägst löner finns.

Flexpension saknas i budet

Martin Linder menar att löneökningarna behöver vara högre än medlarnas förslag och att de 1300 kronor som föreslås i höjning av de lägsta lönerna ligger för lågt. Dessutom saknar han avsättningar till flexpension i budet. 

– Det är omöjligt för Unionen att säga ja till ett avtal där det saknas avsättningar till flexpension, säger han och fortsätter: 

– När vi landade på 4,4 procent för några månader sedan, utgick vi från en gedigen analys om en rimlig lönetakt långsiktigt. Vår slutsats nu är att den analys vi gjorde då fortfarande håller - företagen levererar bra och svensk industri är konkurrenskraftig. 

Kommer ni att kunna enas innan avtalen löper ut nästa vecka? 

–  Jag kan konstatera att parterna står långt ifrån varandra och att det krävs en ordentlig förflyttning från arbetsgivarens sida. Men jag har samtidigt goda förhoppningar om att vi kommer att lyckas träffa nytt avtal i tid, säger Martin Linder. 

Under förra veckan tackade de fem facken inom industrin nej till medlarnas bud om ett treårigt avtal. De förklarade att de möjligen kunde sträcka sig till att träffa ett tvåårigt avtal under förutsättning att det andra avtalsåret går att säga upp. 

Enligt mbl, medbestämmandelagen, ska arbetsgivare med kollektivavtal alltid förhandla inför förändringar som påverkar verksamheten eller de anställda. På de företag som har kollektivavtal med Unionen ska förhandlingarna ske med den lokala fackklubben och om en sådan saknas med förbundets regionkontor. 

Men i den nu pågående avtalsrörelsen har arbetsgivarorganisationen Almega lagt fram ett krav enligt vilket arbetsgivarna ska kunna kringgå bestämmelserna i mbl genom att bara vara skyldiga att förhandla med facket vid större förändringar i verksamheten.

Det exempelvis vid driftinskränkningar som leder till arbetsbrist, vid flytt av verksamhet mellan enheter och områden och vid omorganisationer som berör minst tio anställda.

"Vill se ett minskat fackligt inflytande"

I övrigt vill man också slippa den informationsskyldighet som finns i lagen genom att arbetsgivarna inte ska behöva informera facket utan bara berörd personal vid en förändring.

– Det här kravet finns inom nästan alla Almegas avtalsområden där kraven i avtalsrörelsen är växlade mellan Almega och Unionen nu. Men längst har man gått inom det avtalsområde som gäller IT, där man kräver att detta också ska gälla även om det finns en fackklubb på arbetsplatsen, säger Ia Hamn, central ombudsman och ansvarig för Almega IT-avtalet, på Unionen.

– Men i stort kan vi se att en ökad makt för arbetsgivarna och ett minskat fackligt inflytande är viktigt för Almega.  Och som vi ser det är det här kravet ett försök att utarma den svenska modellen och få till ett minskat fackligt inflytande.  För det innebär ju att vi som fackförbund, våra klubbar och enskilda medlemmar får minskade möjligheter till insyn och påverkan, vilket vi naturligtvis inte kan gå med på.

Vill slopa nivåer för längstlöner

Därför har Unionen avvisat kravet. Men det behöver inte betyda att Almega inte kommer att försöka använda det i den fortsatta förhandlingen.

– Ingen förhandling är ju klar innan den är klar. Men när det gäller det här kravet så ser vi det som helt orimligt att vi skulle kunna få något i gengäld som skulle kunna vara i paritet med den inskränkning som det skulle innebära, säger hon.

Bland Almegas övriga krav finns, när det gäller löneavtalet, sifferlösa avtal och slopade nivåer för lägstlöner.  Dessutom vill man ge arbetsgivarna möjlighet till större flexibilitet vid förläggningen av ordinarie arbetstid genom att ändra på reglerna för natt-, dygns- och veckovila.