Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Almegaföretag vill ha ut medlemslistor

Enligt uppgifter till Unionen har Almegas medlemsföretag samlat in listor över vilka anställda som är medlemmar i Unionen på de arbetsplatser där facket har varslat om strejk. Medan Unionen menar att det är ett brott mot Personuppgiftslagen (PUL) försvarar Almega att företagen efterfrågar facktillhörighet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har arbetsgivare rätt att ta reda på vilka som är med i facket eller inte? Om det har Unionen och Almega olika syn på. Colourbox

– Menar du att man ska leva i ovetskap om vilka som ska gå ut och strejka? Det ska enkelt framgå redan av varslet, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Unionen har gått ut med en uppmaning till sina fackklubbar att inte lämna ut listor och menar att arbetsgivare inte har rätt att ta reda på om en anställd är med i facket eller inte.

– Våra medlemmar befinner sig en väldigt pressad situation just nu. Det här handlar om att skydda dem enligt den rätt de har enligt både Personuppgiftslagen och föreningsrätten. Det handlar inte om att försvåra för arbetsgivaren, säger Sara Hedman, central ombudsman med avtalsansvar för IT- och Telekomavtalet, på Unionen.

Sara Hedman påpekar att lagen alltid gäller, såvida den inte kopplas till lönerevisionen då arbetsgivaren enligt arbetsledningsrätten kan behöva uppgifterna.

– Våra medlemmar ska inte ens behöva få frågan.

Dessutom kan det finnas de som inte är med i facket som vill delta i strejken, vilket de har rätt att göra även om de inte får konfliktersättning från facket.

Att uppmaningen om att begära ut medlemslistor skulle komma direkt från Almega har Sara Hedman bara fått andrahandsuppgifter om. Däremot säger hon att de med säkerhet vet att arbetsgivarna ligger på både klubbarna och de anställda ute på företagen.

Tror du att arbetsgivarna gör det trots att de vet att de inte får eller beror det på okunskap?
– Jag vågar inte svara på hur väl informerade arbetsgivarna är, men jag tycker aldrig att våra medlemmar ska behöva utsättas för att råka ut för föreningsrättskränkning eller att arbetsgivarna börja tafsa på det Personuppgiftsalgen skyddar.

Jonas Stenmo chefsjurist på Almega tycker att företagen självklart måste kunna bilda sig en uppfattning av omfattningen på den strejk som eventuellt bryter ut den 18 april och vilka personer som kommer att lägga ner arbetet.

– Det är väl så att man i första hand har vänt sig till den lokala klubben och vill ha information om vilka som är medlemmar och när man inte har fått det har man vänt sig till individerna och frågat om de är organiserade eller inte.

Enligt honom är det inte Almega som uppmanar företagen att samla in listor över vilka som är med i facket, däremot talar de via sin rådgivning om att företagen har möjlighet att göra det. Han håller inte med om att det skulle bryta mot lagen.

– Det är definitivt inget brott mot Personuppgiftslagen. Man får behandla sådana uppgifter om det krävs för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter. Det finns ett antal exempel i Medbestämmandelagen (mbl) där man som arbetsgivare är skyldig att ta reda på i vilka fack det finns medlemmar på arbetsplatsen, för att till exempel påkalla förhandlingar, säger Jonas Stenmo.

Har du något annat exempel än när det gäller lönerevision?
– På en arbetsplats som inte är bunden av kollektivavtal så är arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt elfte paragrafen i mbl gentemot alla fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen. I förarbetet till den lagen framgår det att arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på vilka som är medlemmar och var.

Fast det här gäller ju företag där det finns kollektivavtal.
– Det spelar väl ingen roll? Undantaget i PUL följer av 16:e paragrafen där det står att för att fullgöra sina arbetsrättsliga skyldigheter enligt lag så måste man göra så här.

Jonas Stenmo tror inte att det är Unionens juridiska bedömning att det här är ett brott mot PUL utan att det beror på en feltolkning och tror att frågan kommer lösa sig.

Unionen menar dock att arbetsgivaren inte har något stöd i 16:e paragrafen i PUL eftersom strejkvarslet gäller allt tjänstemannaarbete.

PUL:

Enligt Personuppgiftslagens 13:e paragraf är det ”förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar”:

a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Klart med avtal i byggbranschen - så blir lönerna

Efter långa förhandlingar har Unionen och Byggföretagen enats om ett nytt kollektivavtal. Tjänstemännen i byggbranschen får ytterligare en ledig dag – och 2,9 procent i löneökning i år.
David Österberg Publicerad 16 maj 2025, kl 15:35
Byggkranar
Tjänstemännen i byggbranschen har fått ett nytt avtal. Så stor blir löneökningen i år. Så mycket kortare blir arbetstiden. ADAM IHSE / TT

Det har kärvat i förhandlingarna mellan Unionen och Byggföretagen. Avtalet löpte ut den 31 mars, men först i dag, den 16 maj, kom fack och arbetsgivare överens. 

Det nya kollektivavtalet är tvåårigt och värt 6,4 procent. Löneökningen blir totalt 5,9 procent. I år höjs lönerna med 2,9 procent och nästa år blir löneökningen 3 procent.

0,5 procent går till att korta arbetstiden med en dag om året, med start efter 1 april 2026.

Deltidsanställda får övertidsersättning

Byggbranschen har sedan tidigare fem dagars arbetstidsförkortning om året – och får alltså sex dagar nu. En av dagarna får arbetsgivaren bestämma över.

Enligt det nya avtalet utökas beräkningsperioden för ordinarie arbetstid från fyra veckor till tre månader. Det ger arbetsgivaren större möjligheter att lägga ut övertid. 

I det nya kollektivavtalet får detidsanställda rätt till övertidsersättning.

Avtalet i korthet

  • Löneökningar på 5,9 procent över två år.
  • Lönen höjs med 2,9 procent från den 1 april i år.
  • Lönen höjs med 3 procent från den 1 april 2026.
  • Lägsta löneökningen är 500 kronor i år och 600 kronor nästa år.
  • 0,5 procent går till åtta timmars arbetstidsförkortning.