Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Arbetsgivarorganisationen Almega har sammanlagt 132 avtal fördelade på arbetare, tjänstemän och akademiker. Förutsättningarna inom de olika branscherna i tjänstesektorn skiljer sig mycket åt. Men gemensamt för kollektivavtalen är att de måste utvecklas, enligt Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef.
Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"
– Det sker en ständig förändring i arbetslivet och många avtal är formade i en annan tid, ska vi kunna upprätthålla och försvara den här modellen så måste kollektivavtalen utvecklas. Om det upplevs som att avtalen är något gammalmodigt som passade bättre förr har vi ett gemensamt problem, säger han.
Almega har ett 30-tal sifferlösa löneavtal, dock inte med Unionen, även om det är en tydlig ambition.
– Vi vill ha lönebildningen så nära chef och medarbetare som möjligt. I sifferlösa avtal sker lönesättningen i samarbete mellan medarbetare och närmaste chef och det sker en lokal diskussion om hur företaget utvecklas på de arbetsplatser där det finns klubb. Vi vill gärna se sifferlösa avtal även med Unionen, säger Stefan Koskinen.
Läs också: Här är avtalsrörelsens hetaste frågor
I Almegas avtal med Unionen har individgarantierna tagits bort. Det innebär att om en medarbetare inte får någon löneökning är arbetsgivaren i stället skyldig att upprätta en åtgärdsplan för den anställde.
Vad kommer den stora tvistefrågan bli vid förhandlingarna med facken?
– Löneutrymmet är alltid problematiskt. Vi vill betona att märket som sätts av industrin är bra, det har varit bra för näringslivet, för Sverige och för löntagarna som fått fantastisk reallöneutveckling. Vi har ingen annan modell som kan fungera som norm för hela arbetsmarknaden som märket har gjort.
Vi har aldrig varit så samspelta på arbetsgivarsidan som nu
Tjänstesektorn är, precis som industrin, internationellt konkurrensutsatt. Vill ni inte vara med och sätta märket?
– Nej, för samtidigt som vi tycker att märket är bra så är vår framtidsinriktning att decentralisera lönebildningen och få till sifferlösa avtal med lokal lönesättning. Det vore en konstig paradox att vara med och sätta en central norm och samtidigt jobba för en så lokal lönebildning som möjligt. Därför tror vi att vi gör det bästa genom att inte vara med och sätt märket.
Under många år var relationen mellan Unionen och Almega frostiga, men nu är det andra tongångar från arbetsgivarsidan.
– Sedan frågan om flexpension löstes har vi jobbat partsgemensamt i frågor som hållbarhet och jämställdhet har vi nu en bra relation med Unionen. Det känns som att det finns goda förutsättningar för en bra avtalsrörelse. Vi är stora motparter, det är viktigt att vi har en bra relation, intygar Stefan Koskinen.
Genom åren har samarbetet mellan Almega och övriga stora arbetsgivarorganisationer gnisslat en del men numera finns en större samsyn, enligt Stefan Koskinen.
– Det känns väldigt bra. Vi har ägnat den här avtalsperioden åt att utveckla samarbetet på arbetsgivarsidan. Jag har varit med i några avtalsrörelser och så samspelta som vi är nu har vi aldrig varit, säger han.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
