Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen i samtal med Facebook om avtal

Inom ett par veckor kommer Unionen att träffa representanter för bolaget bakom världens största sociala forum för att diskutera kollektivavtal. ”Det är mycket viktigt att vi kan träffa ett kollektivavtal med en så stor aktör som Facebook”, konstaterar Ulf Solhall, tf regionchef Unionen Norrbotten.
Gabriella Westberg Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Platschefen på Facebook Luleå, Joel Kjellberg, th, visar upp bolagets norrländska datahall, tillsammans med Tom Furlong, vice vd Facebook Site Operations, tv. Susanne Lindholm/TT

De flesta bolag har en hemsida med kontaktuppgifter som mejladresser och telefonnummer till både ledning och personal. Det gäller ironiskt nog inte Facebook, vars produkt bygger på att cirka 1,5 miljarder människor dagligen delar med sig av sina privatliv.

Det har också Ulf Solhall, Unionens tf regionchef i Norrbotten, fått erfara. Han har sedan i höstas förgäves försökt få kontakt med företaget, som bland annat har stora datahallar i Luleå. Till slut åkte han ut till serverhallarna och knackade på.

- Det går ju inte att komma in oanmäld. Men jag lämnade mina kontaktuppgifter till vakten. Sedan ringde platschefen tillbaka.

Efter det bjöds Unionen in att träffa Joel Kjellgren, Facebooks platschef i Luleå. Det var ett positivt möte, berättar Ulf Solhall, som dock inte kunde komma längre med den lokala kontakten.

Arbetsgivaren finns på Europakontoret i Dublin och det är där diskussionen om kollektivavtal med Facebook Sverige måste tas. Men nu har Unionen fått kontakt med rätt personer i Dublin och inom en snar framtid kommer nästa möte att äga rum.

- Vi har begärt ett möte för att diskutera vad kollektivavtal innebär för Facebook som arbetsgivare och för de anställda, säger Ulf Solhall.

Facebook är ett amerikanskt bolag utan fackliga traditioner och med en strikt hierarki. Dessutom är det ovanligt slutet. Inte ens Ulf Solhall är säker på hur många anställda bolaget har i Sverige och hur många som är anställda av olika underleverantörer och dotterbolag.

Som regionchef i Uppsala har han dock stött på liknande bolagsstrukturer tidigare, som i kontakten med utlandsägda läkemedelsbolag.

- Man får backa lite, och börja med att förklara från grunden hur arbetsmarknaden fungerar här, förklara den svenska modellen.

Från Facebook har man tidigare sagt att de anställdas villkor ändå är bättre än vad något kollektivavtal kan ge. Vad har de att vinna på att teckna kollektivavtal?

- De har säkert bra villkor, men med all säkerhet inte lika bra på alla punkter. Ett kollektivavtal försämrar inga villkor, det finns ingen anledning att vara rädd för det. För tjänstemän innebär kollektivavtal en bottenplatta som ger trygghet och rättvis del av kakan.

Har du kunnat tala med några av de anställda på Facebook i Sverige och höra hur de tänker?
- Nej, det har jag inte. Det är ju svårt att komma in på arbetsplatsen. Men nu har vi kontakten på plats. Nu kan vi börja resonera.

Vad har Unionen att vinna på att få till ett avtal med Facebook?
- Det är ett amerikanskt, globalt företag i världen. Det är mycket viktigt att vi kan träffa ett kollektivavtal med en så stor aktör som Facebook.

Vågar du hoppas på att det ska gå i hamn?
- Jag tror på att Facebook, i dess strävan att vara en god arbetsgivare, tecknar kollektivavtal med Unionen efter att de har fått förklarat innebörden av ett kollektivavtal för sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.