Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Unionen förlorade tvist om avtal

Är larminstallatör ett arbetaryrke eller ett tjänstemannayrke? Det har Unionen och Elektrikerförbundet tvistat om. Nu har en skiljenämnd beslutat att man ska följa Elektrikerförbundets avtal.
Lina Björk Publicerad
Creative Commons
Ska larminstallatörer räknas som arbetare eller tjänstemän? Creative Commons

– Det är positivt att vi nu fått besked om vilket kollektivavtal som ska tillämpas för säkerhetskonsulterna och larminstallatörerna. Då läget har varit oklart har det påverkat både förbundets medlemmar och arbetsgivaren, skriver Malin Wulkan, tillförordnad chefsjurist på Unionen, i en kommentar till Kollega.

Sedan fem år tillbaka har Elektrikerförbundet haft kollektivavtal för larminstallatörer på Sector Alarm. 2017 meddelade företaget att man tänkte tillämpa ytterligare ett avtal för de tjänstemän som inte är medlemmar i Elektrikerförbundet, nämligen Unionens tjänstemannaavtal.

Det fick effekten att de som inte var med i facket och de som var medlemmar i Unionen fick vissa delar av Unionens avtal och vissa av Elektrikerförbundets avtal. Anställda ansåg att de behandlades olika och Elektrikerförbundet begärde förhandling med företaget och Unionen för att reda ut vilket avtal som skulle gälla.

Men här blev det problem. Unionen menar att larminstallatör är ett tjänstemannayrke, där den primära uppgiften är försäljning och inte montering och att Unionens avtal därför borde tillämpas. Elektrikerförbundet tycker att yrket kännetecknas av arbetarsysslor, med motiveringen att installatören behöver arbetskläder och använder verktyg.

Tvisten fick till slut avgöras i en skiljenämnd. Och domen ger Elektrikerförbundet rätt. Skiljenämnden drar slutsatsen att ”övervägande skäl” talar för att det arbete som installatörerna på Sector Alarm gör är att betrakta som arbetaruppgifter. Man bör därför följa det avtal som tecknades med Elektrikerförbundet.

– Gränsdragningsfrågan är avgjord och det kommer vi nu att förhålla oss till, skriver Malin Wulkan.

Kollega har sökt Sector Alarm för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad 2 juni 2025, kl 14:54
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.