Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Ultimatum till anställda: Skriv på eller gå

Skriv på ett nytt anställningsavtal som innebär jobb även utanför ordinarie arbetstid, eller sluta på företaget. Det ultimatumet ställer företaget Apsis på sina anställda.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Malmöbolaget Apsis som sysslar med digital marknadsföring via nyhetsbrev genomgår en omorganisation. Den nya plattformen innehåller ett nytt arbetssätt ”on call” som innebär att den anställda ska ha beredskap även utanför arbetstid. Den extra arbetstiden blir obetald.

– De anställda har sina befintliga tjänster men ska även jobba under beredskap någon vecka i månaden, helt utan ekonomisk ersättning för beredskapstiden. Det är en rejäl försämring i villkoren, säger Andreas Lundh, som är regional ombudsman på Unionen.

Redan tidigare har Unionen haft kontakt med företaget angående kollektivavtal. Något arbetsgivaren tackat nej till med motiveringen att man redan följer kollektivavtalsliknande villkor, som ibland även är bättre än avtalet.

I en kommentar till Kollega skriver Apsis vd Emma Svalin att arbeta "on call" i dag är en naturlig del av ansvaret som en utvecklingsavdelning har på ett produktbolag och att det utgör en förutsättning för att man ska vara ett fungerande alternativ för de internationella kunderna. I början av året påbörjade företaget en dialog med medarbetare som inte hade "on call" som en del av sitt anställningsavtal:

”Av kostnadsskäl är det inte ett alternativ för företaget att rekrytera in fler utvecklare än vi har i dag för att täcka upp för de medarbetare som inte accepterar det tillkommande ansvaret. Av hänsyn till kollegor som redan i dag har on call i sina arbetsuppgifter är det inte hållbart att ha anställda med olika arbetsuppgifter, krav och förmåner i samma team. I denna omställningsprocess följer Apsis självklart de arbetsrättsliga reglerna på området", skriver Emma Svalin.

Apsis medarbetare ska kompenseras med vad företaget anser vara jämförbara marknadsmässiga villkor. Exakt vad det är oklart.

– Det känns inte seriöst. Beredskapstiden ska kompenseras med beredskapsersättning enligt branschens gällande kollektivavtal som bolaget säger sig följa. Att få till exempel kompetensutveckling via företaget når inte upp till kollektivavtalets krav på skälig ersättning, säger Andreas Lundh.

De anställda fick till i fredags på sig att välja hur de ställda sig till de nya avtalet. Antingen fick de tacka ja, utan att riktigt veta vad de nya villkoren innebar, eller tacka nej och riskera att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Unionen företräder cirka 15 medlemmar i ärendet, men fler berörs av de nya förutsättningarna.

– Jag ska prata med dem under dagen. Har de tackat ja och vill fortsätta kommer vi att, beroende på medlemmarnas vilja, driva frågan om kollektivavtal stenhårt och göra vad vi kan för att de ska få bra villkor och den beredskapsersättning de borde ha rätt till. Har de tackat nej kommer vi att förhandla arbetsbristen som vi menar att bolaget redan nu borde ha kallat till. Bolaget kommer bland annat att tydligt få precisera vad den nya tjänsten innebär vilket de i nuläget inte har gjort, säger Andreas Lundh.

Unionen har även kallat företaget till förhandling och yrkat skadestånd då man anser att Apsis ej förhandlat förändringen av medlemmarnas anställningsvillkor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.