Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Medlare inkallade till fotbollsavtal

Unionen och Arbetsgivaralliansen har kallat in Medlingsinstitutet att medla i förhandlingarna om ett nytt fotbollsavtal. Det finns motsättningar, särskilt vad gäller pensionsavsättningar. Men det är ingen konflikt i dagsläget och inga varsel om stridsåtgärder har lagts, enligt Unionens förhandlare Stefan Eriksson.
Gabriella Westberg Publicerad
Björn Lindgren/TT
En fotbollsspelares karriär är ofta både kort och hård. Men arbetsvillkoren bör inte vara sämre för det, tycker Unionens förhandlare Stefan Eriksson, som tillsammans med Arbetsgivaralliansen nu kallat in medlare i förhandlingarna om ett nytt fotbollsavtal. På bilden Serge-Junior Martinsson Ngou får Mikael Boman på fall under en match mellan Halmstad och Brommapojkarna på Örjansvall, 2013. Matchen slutade 2-2. Björn Lindgren/TT

2012 träffade Unionen och Arbetsgivaralliansen det första kollektivavtalet för professionella fotbollsspelare. Tidigare avtalades spelarnas villkor av Spelarföreningen, SFS och Svensk Elitfotboll. Nu är det dags att förhandla fram ett nytt avtal för kommande år.

Motsättningarna i förhandlingarna gäller bland annat spelarnas rätt till 14 dagars 100-procentig kompensation vid arbetsskada. Men tyngst väger frågan om fotbollsspelarnas pensioner.

Inför det förra avtalet ingicks en överenskommelse om avsättning på 4,5 procent. Enligt Unionen var det en tillfällig lösning som skulle räknas upp vid nästa förhandling, det vill säga i år. Det motsätter sig arbetsgivarna.

I avtalet för ishockeyspelare ligger pensionsavsättningen på 6 procent. Stefan Eriksson menar att fotbollsspelare borde ha detsamma. Från arbetsgivarsidan hävdar man dock att det inte går att jämföra villkor med hockeyn där det finns mer pengar, bland annat genom inkomster från TV-rättigheter.

- Vi kan ju inte ta hänsyn till sådana omständigheter. Det gör vi inte i andra branscher och kan inte göra här heller. Idrottsmän på professionell nivå ska ha samma villkor.

I idrottsavtalen finns redan flera speciella hänsyn som tas till de speciella villkor som råder anställda inom idrottsvärlden, bland annat vad gäller arbetstider och semester.

Idrottsavtalen får inte heller del av garantireglerna som gäller andra branscher, vilket Stefan Eriksson tycker är problematiskt till exempel i fråga om försäkringspremier. Det kan leda till att förbundet i stället tvingas ta till rättsliga åtgärder när en medlem råkar illa ut.

Löneavtalen ser inte heller ut som i andra branscher. Inom proffsidrotten råder i stället ett slags extrem form av individuell lönesättning.

- Det är på sätt och vis en svårare bransch att förhandla om, men de som jobbar som idrottsmän behöver också schysta villkor.

Nu har Unionen och Arbetsgivaralliansen gemensamt kallat till en så kallad frivillig medling för att få hjälp att reda ut situationen.

Till medlare har Göran Gräslund, tidigare generaldirektör för Datainspektionen, och Hans Svensson, tidigare vd för Försäkringskasseförbundet med bakgrund även som förhandlingsombudsman för Försäkringsanställdas förbund, utsetts.

Hur ställer sig medlemmarna till den här tvisten?

- Tidigare undersökningar har visat att medlemmarna har ansett pensionsfrågan som den mest prioriterade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.