Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Många strejker inom flyget

Den pågående strejken på GEC är långt ifrån den första konflikten inom flyget som Unionen varit involverad i. Arbetstider, matraster och schemaläggning har varit de vanligaste anledningarna till konflikterna.
Ola Rennstam Publicerad 22 februari 2016, kl 11:33
Janerik Henriksson/TT
Den 25 maj 2007 inledde HTF (som senare gick ihop med SIF för att bilda Unionen) strejk för kabinanställda medlemmar på SAS. I dag var det dags igen, ny för bemanningsanställda vid flygbolaget Flybe som flyger vissa rutter åt SAS. Janerik Henriksson/TT

Unionens första strejk inleddes 14 februari 2012. Konflikten rörde arbetstid på flygbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. Unionen krävde ett tak för hur mycket många timmar som medlemmarna kunde schemaläggas under sju dygn. Konflikten varade i fem dagar innan parterna kom överens. Ett strejkvarsel lades kort därpå även mot flygbolaget Norwegian med anledning av samma problematik, där enades dock fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Den mest omfattande konflikten inom flyget inträffade maj 2007 då HTF varslade 800 kabinanställda på SAS om strejk. Fackets krav gällde bland annat längre vila, ordentliga matraster och begränsade tjänstgöringstider. Efter fem dagar med stillastående flyg kunde parterna enas om ett nytt avtal.

I januari 1988 utbröt den största strejk som rört privata tjänstemän sedan avtalsförhandlingarna mellan Sif och Verkstadsföreningen strandat. 42 300 Sif-medlemmar gick ut i strejk och Verkstadsföreningen svarade med att stänga ute 50 000 arbetstagare genom lockout. Sammanlagt förlorades 797 416 arbetsdagar.

Om medlemmarna på en arbetsplats vill ha kollektivavtal men företaget vägrar kan förbundet varsla om konflikt. Det vad var som hände på callcentret Focus CRS i Fränsta, Unionens mest långvariga konflikt hittills. Våren 2012 strejkade medlemmarna på callcentret efter ett par veckor men konflikten blev inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde arbetsgivaren att lägga ner verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionens agerande.

Hur många arbetsdagar som gått förlorade på grund av arbetsnedläggelse har varierat mycket de senaste 20 åren. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. 2015 var ett lugnt år när det gäller medling, varsel och stridsåtgärder. Totalt gick endast 234 arbetsdagar förlorade på grund av stridsåtgärder, det lägsta antalet sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000.

Varken Unionen eller något av de andra TCO-förbunden var involverade i några avtalstvister under förra året. Däremot lade Unionen fyra varsel om sympatiåtgärder för danska fackförbund i juli 2015. De danska facken ville teckna kollektivavtal med Ryanair för piloter och kabinpersonal på flygbolagets baser i Danmark. Åtgärderna trädde dock aldrig i kraft.

2003 förlorades 627 000 arbetsdagar till följd av Kommunals omfattande stridsåtgärder under parollen ”Vi tar fajten” då 83 000 medlemmar deltog. 2008 förlorades 106 000 arbetsdagar, de flesta på grund av Vårdförbundets strejk i konfliketen med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Läs mer: Kabinanställda i strejk