Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Många strejker inom flyget

Den pågående strejken på GEC är långt ifrån den första konflikten inom flyget som Unionen varit involverad i. Arbetstider, matraster och schemaläggning har varit de vanligaste anledningarna till konflikterna.
Ola Rennstam Publicerad
Personer delar ut informationsblad om strejk.
Den 25 maj 2007 inledde HTF (som senare gick ihop med SIF för att bilda Unionen) strejk för kabinanställda medlemmar på SAS. I dag var det dags igen, ny för bemanningsanställda vid flygbolaget Flybe som flyger vissa rutter åt SAS. Foto: Janerik Henriksson/TT

Unionens första strejk inleddes 14 februari 2012. Konflikten rörde arbetstid på flygbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. Unionen krävde ett tak för hur mycket många timmar som medlemmarna kunde schemaläggas under sju dygn. Konflikten varade i fem dagar innan parterna kom överens. Ett strejkvarsel lades kort därpå även mot flygbolaget Norwegian med anledning av samma problematik, där enades dock fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Den mest omfattande konflikten inom flyget inträffade maj 2007 då HTF varslade 800 kabinanställda på SAS om strejk. Fackets krav gällde bland annat längre vila, ordentliga matraster och begränsade tjänstgöringstider. Efter fem dagar med stillastående flyg kunde parterna enas om ett nytt avtal.

I januari 1988 utbröt den största strejk som rört privata tjänstemän sedan avtalsförhandlingarna mellan Sif och Verkstadsföreningen strandat. 42 300 Sif-medlemmar gick ut i strejk och Verkstadsföreningen svarade med att stänga ute 50 000 arbetstagare genom lockout. Sammanlagt förlorades 797 416 arbetsdagar.

Om medlemmarna på en arbetsplats vill ha kollektivavtal men företaget vägrar kan förbundet varsla om konflikt. Det vad var som hände på callcentret Focus CRS i Fränsta, Unionens mest långvariga konflikt hittills. Våren 2012 strejkade medlemmarna på callcentret efter ett par veckor men konflikten blev inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde arbetsgivaren att lägga ner verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionens agerande.

Hur många arbetsdagar som gått förlorade på grund av arbetsnedläggelse har varierat mycket de senaste 20 åren. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. 2015 var ett lugnt år när det gäller medling, varsel och stridsåtgärder. Totalt gick endast 234 arbetsdagar förlorade på grund av stridsåtgärder, det lägsta antalet sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000.

Varken Unionen eller något av de andra TCO-förbunden var involverade i några avtalstvister under förra året. Däremot lade Unionen fyra varsel om sympatiåtgärder för danska fackförbund i juli 2015. De danska facken ville teckna kollektivavtal med Ryanair för piloter och kabinpersonal på flygbolagets baser i Danmark. Åtgärderna trädde dock aldrig i kraft.

2003 förlorades 627 000 arbetsdagar till följd av Kommunals omfattande stridsåtgärder under parollen ”Vi tar fajten” då 83 000 medlemmar deltog. 2008 förlorades 106 000 arbetsdagar, de flesta på grund av Vårdförbundets strejk i konflikten med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Nytt avtal för apoteksanställda

Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Elisabeth Brising Publicerad 2 juni 2025, kl 14:54
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor. 

Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.

Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger. 

Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet. 

– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.

Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt. 

– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar.  Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.  

”Grundlön viktigast”

Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner. 

– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon. 

Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna. 

En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor. 

– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson. 

”Alla medlemmar ska behandlas lika”

Martin Wästfelt
Martin Wästfelt

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel. 

Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.

Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:

– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon. 

Nya apoteksavtalet i siffror

Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027 

  • 6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas
     
  • Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026. 
     
  • Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
     
  • Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027. 

    Källa: Unionen

Även Apoteas anställda har nytt avtal

Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier 

De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.

Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda.  Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.  

Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.