Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Många strejker inom flyget

Den pågående strejken på GEC är långt ifrån den första konflikten inom flyget som Unionen varit involverad i. Arbetstider, matraster och schemaläggning har varit de vanligaste anledningarna till konflikterna.
Ola Rennstam Publicerad
Personer delar ut informationsblad om strejk.
Den 25 maj 2007 inledde HTF (som senare gick ihop med SIF för att bilda Unionen) strejk för kabinanställda medlemmar på SAS. I dag var det dags igen, ny för bemanningsanställda vid flygbolaget Flybe som flyger vissa rutter åt SAS. Foto: Janerik Henriksson/TT

Unionens första strejk inleddes 14 februari 2012. Konflikten rörde arbetstid på flygbolagen TUIfly, Novair och Primera Air. Unionen krävde ett tak för hur mycket många timmar som medlemmarna kunde schemaläggas under sju dygn. Konflikten varade i fem dagar innan parterna kom överens. Ett strejkvarsel lades kort därpå även mot flygbolaget Norwegian med anledning av samma problematik, där enades dock fack och arbetsgivare innan konflikten bröt ut.

Den mest omfattande konflikten inom flyget inträffade maj 2007 då HTF varslade 800 kabinanställda på SAS om strejk. Fackets krav gällde bland annat längre vila, ordentliga matraster och begränsade tjänstgöringstider. Efter fem dagar med stillastående flyg kunde parterna enas om ett nytt avtal.

I januari 1988 utbröt den största strejk som rört privata tjänstemän sedan avtalsförhandlingarna mellan Sif och Verkstadsföreningen strandat. 42 300 Sif-medlemmar gick ut i strejk och Verkstadsföreningen svarade med att stänga ute 50 000 arbetstagare genom lockout. Sammanlagt förlorades 797 416 arbetsdagar.

Om medlemmarna på en arbetsplats vill ha kollektivavtal men företaget vägrar kan förbundet varsla om konflikt. Det vad var som hände på callcentret Focus CRS i Fränsta, Unionens mest långvariga konflikt hittills. Våren 2012 strejkade medlemmarna på callcentret efter ett par veckor men konflikten blev inte den framgång förbundet tänkt sig. I stället för att teckna avtal och ge de anställda schysta villkor valde arbetsgivaren att lägga ner verksamheten och skyllde nedläggningen på Unionens agerande.

Hur många arbetsdagar som gått förlorade på grund av arbetsnedläggelse har varierat mycket de senaste 20 åren. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. 2015 var ett lugnt år när det gäller medling, varsel och stridsåtgärder. Totalt gick endast 234 arbetsdagar förlorade på grund av stridsåtgärder, det lägsta antalet sedan Medlingsinstitutet inrättades år 2000.

Varken Unionen eller något av de andra TCO-förbunden var involverade i några avtalstvister under förra året. Däremot lade Unionen fyra varsel om sympatiåtgärder för danska fackförbund i juli 2015. De danska facken ville teckna kollektivavtal med Ryanair för piloter och kabinpersonal på flygbolagets baser i Danmark. Åtgärderna trädde dock aldrig i kraft.

2003 förlorades 627 000 arbetsdagar till följd av Kommunals omfattande stridsåtgärder under parollen ”Vi tar fajten” då 83 000 medlemmar deltog. 2008 förlorades 106 000 arbetsdagar, de flesta på grund av Vårdförbundets strejk i konflikten med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.