Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Höga löner men få kollektivavtal i techbranschen

Kampen om talangfulla medarbetare driver upp lönerna i den svenska techbranschen. Men majoriteten av jättarna på topplistan väljer fortfarande bort kollektivavtal.
Lina Björk Publicerad
Patrick Semansky, Virgina Mayo, Reed Saxon, Richard Drew / AP Photo / TT
Varken Spotfy, Google, Amazon Web Services eller Facebook har kollektivavtal. Patrick Semansky, Virgina Mayo, Reed Saxon, Richard Drew / AP Photo / TT

Det råder kompetensbrist inom IT-branschen. För att locka till sig nya medarbetare konkurrerar techbolagen med höga löner. En färsk sammanställning som Di Digital gjort visar att det är de amerikanska jättarna Facebook, Google, Amazon Web Services och Microsoft som leder löneligan.

Samtliga med undantag för Microsoft saknar dock kollektivavtal. Orsakerna till det varierar.

– Kunskapen om hur svenska modellen fungerar och vad ett kollektivavtal innebär är låg hos arbetsgivarna. I vissa fall är det ett ideologiskt ställningstagande där ägaren säger rakt ut att man väljer bort kollektivavtal för att de anställda inte ska åtnjuta rättigheter så som medbestämmande och rätt att ha en arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.

Utmärkande för IT-branschen är att det finns en stor mängd små företag med upp till 150 anställda. Ofta är bolagen från början startups som gått väldigt bra, expanderat och sedan inte hunnit med arbetsrätten i samma takt som antalet anställda vuxit.

– Det finns en föreställning om att kollektivavtal skulle vara hämmande för individuella lösningar, men det är snarare tvärtom. Avtalet ger ett grundregelverk att förhålla sig till men öppnar också upp för lokala och individuella överenskommelser. Arbetsgivaren behöver då inte reglera anställningsvillkor med varje enskild individ. Ersättningar för övertidsarbete, föräldralön och semester finns redan på plats och behöver inte uppfinnas igen, säger Ia Hamn.

– För arbetsgivaren finns också mycket att vinna genom att man samverkar förändringar och köper sig fredsplikt.

De höga lönerna säger inte så mycket om arbetsvillkoren i övrigt på teknikjättarna. Däremot säger de någonting om branschen och efterfrågan på de specifika kompetenser som gäller just nu.

– Det råder enorm kompetensbrist inom IT. Men lönen i sig säger ingenting om de övriga förmåner du har, om du får ersättning för att arbeta övertid, beredskap, jour eller för restid. Kollektivavtalet kan tjäna som en kvalitetsstämpel som visar att arbetsgivaren tillämpar schysta villkor. Det vi har sett de senaste åren är att företag har börjat lyfta fram kollektivavtalet som en förmån vid rekryteringsprocesser och liknande.

Unionen jobbar för att få fler företag i branschen att teckna avtal.

– Vi kommunicerar med våra medlemmar och företagen om avtalets betydelse. Det bästa sättet för oss att teckna avtal är om företaget går med i en arbetsgivarorganisation för då får de stöd, hjälp och rådgivning och inflytande i avtalsrörelsen.

Google, som ligger tvåa i löneligan, saknar inte bara kollektivavtal. I slutet på november blev fyra ingenjörer på företaget av med jobben till följd av sitt fackliga arbete.

Läs mer: Google gör sig av med fackligt aktiva

Löneligan topp 10

Månadslön i snitt per anställd, kronor, 2018:

  • Yubico: 127 961
  • Google: 107 938
  • Facebook: 103 254
  • Amazon Web Services: 98 930
  • Microsoft: 91 089
  • King: 80 432
  • Mojang: 77 288
  • Bambora: 74 640
  • Neo Technology: 74 512
  • Spotify: 71 254

DI Digital

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.