Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Hockeyspelare har fått nytt avtal

Unionen har tecknat ett nytt avtal för hockeyspelare i SHL och Allsvenskan. Det innebär bland annat att utövarna får större inflytande över hur deras namn och bild får användas och att lägastalönerna höjs för nya spelare.
Lina Björk Publicerad
Erland Segerstedt/TT
Unionen fångade många av hockeyspelarnas önskningar i det nya avtalet. Tydligare regler kring utlåning till andra föreningar är ett exempel. Erland Segerstedt/TT

En återkommande fråga för hockeyspelarna har varit hur deras namn och bild används i olika sammanhang. Med det nya avtalet kan spelare neka till marknadsföringsuppdrag hos arbetsgivaren om varumärket står i strid med spelarens livsåskådning.

– Skriver du på ett kontrakt för en klubb har det tidigare varit fritt fram för dem att använda ditt namn och din bild hur de ville. De har inte behövt fråga, du fick ingen ersättning och du kunde inte säga nej. Tittar man på de största sponsorerna inom ligan så är det alkohol och spelbolag. Om du har en anhörig som är spelberoende  känns det inte så kul att vara ansiktet utåt för spelande, nu har vi gjort en skrivning där spelaren kan säga nej, säger Lukas Ringqvist, central ombudsman med ansvar över idrotten.

Läs mer: Stora löneskillnader i hockeyn

Det nya avtalet är ett tillsvidareavtal med en bilaga för dem som spelar som rookies, alltså nya spelare. I den finns minimilöner och bonusmöjligheter beroende på segrar, poäng och representation i landslaget. Bilagan har stått still i några år, men nu har parterna kommit överrens om att minimilönerna ska höjas med 1 500 kronor i månaden varje år.

– En annan viktig del är att vi tidigare har haft spelare som varit med i en klubb, men inte kommit upp i de minuter som behövs för att få någon ersättning. Med det nya avtalet har vi fått igenom en modest ersättning även för de spelare som får lite speltid.

Läs mer: Fackliga framgångar för idrotten

En av de viktigaste frågorna för hockeyspelare rör utlåning till andra föreningar. Om du har ett kontrakt, men inte platsar, hävdar arbetsgivaren att du har en anställningsskyldighet inom föreningen. Det skulle i såfall kunna innebära att du får packa väskan och flytta dit klubben tycker att du ska spela.

– Nu har vi fått ett tydliggörande vad gäller utlåning. Kommer man överrens är det inga konstigheter men säger spelaren att han inte har möjlighet att flytta mellan två orter så ska man ha möjlighet att säga nej.

Parterrna har även kommit överrens om att ha en central samverkansgrupp där man exempelvis kommer att diskutera kommande säsong, utveckling av klubbens verksamhet, utvärdera spelarnas säkerhet och nya regeltolkningar inom sporten.

Vid upprepade skador har många spelare utförsäkrats, därför har parterna också kommit överrens om att tillsätta en arbetsgrupp för att se över om möjligheten att utöka antalet dagar med sjuklön, och om det finns möjlighet för spelarna att få någon ersättning vid en utförsäkring.

Proffsligorna

Svenska hockeyligan, officiellt SHL (tidigare Elitserien i ishockey), är den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Serien består sedan 2015 av fjorton lag.

Hockeyallsvenskan är den näst högsta nivån för seriespel, efter SHL. Även här är det 14 lag som gör upp om guldet.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.