Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Egenföretagare kan teckna kollektivavtal

Många drar sig för att starta eget på grund av den ekonomiska otryggheten. Men det går att ordna så att man har samma säkerhet som anställda. Det har nu fotografen Terri Lindholm gjort.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Trygg egenföretagare. Terri Lindholm förverkligade sin dröm om att frilansa som fotograf. Fredrik Stehn

När Terri Lindholm sa upp sig från sitt arbete som sjukhusfysiker för att bli egenföretagande porträttfotograf skakade många på huvudet. Jobbet i landstinget var tryggt och högavlönat och hade krävt många års studier. Först för att bli doktor i fysik, sedan för att bli specialist på magnetröntgen och medicinska bilder och kunna ägna sig åt hjärt- och hjärnforskning.

Steget från fast anställd fysiker till fotograf kan tyckas långt. Men intresset för bild har alltid funnits där och när Terri var föräldraledig blev hon övertygad om att hon måste försöka försörja sig på det.

– Jag insåg att det var det jag brann för. Samtidigt var jag nyfiken på egenföretagande, säger hon.

Hon fick helhjärtat stöd av sin man.

– Han vet ju vilken person jag är. När jag har ett mål så når jag det. Avgörande var också att vi inte belånat huset så mycket.

2010 började hon med porträttfotograferingen som bisyssla, genom att starta enskild firma. Ett par år senare hade uppdragen blivit så många att Terri vågade säga upp sig och satsa helhjärtat på fotograferingen.

När hon kommit upp i en årlig omsättning på en miljon bestämde hon sig för att stöpa om den enskilda firman till ett aktiebolag. Då fick hon råd om företagsförsäkringar av en banktjänsteman.

– Jag insåg att jag även måste börja tänka på mig själv. Jag fyller snart 40 och behöver se över mitt pensionssparande.

Bankens pensionsråd var dock inget hon nappade på.

– Det kändes mest som att de ville sälja på mig saker. De ville att jag skulle spara 5 000 kronor i månaden. Dessutom var det höga avgifter på allt.

Det var väldigt överraskande att man kan teckna avtal som egenföretagare och få en riktig pension

I stället gick hon med i Unionen, främst för att hon hade fått veta att man som egenföretagande medlem kan pensionsspara förmånligt om man tecknar ett kollektivavtal, eller hängavtal som det då heter, för sig själv som anställd i det egna företaget.

Med hjälp av en ombudsman på förbundet tecknade hon avtalet och en försäkring som gäller om hon blir sjuk eller går bort.

– Det var väldigt överraskande att man kan teckna avtal som egenföretagare och få en riktig pension. Avtalet kostar mig runt 2 250 kronor i månaden och då kan jag också dra nytta av de låga pensionsavgifterna i ITP-systemet, säger Terri.

HÄNGAVTAL FÖR EGENFÖRETAGARE

  • När man tecknar kollektivavtal som egenföretagare kallas det hängavtal, eftersom man inte är med i ett arbetsgivarförbund. Det kan bara tecknas för aktiebolag. Om du anställer och vill att personalen ska få samma villkor tecknar du kollektivavtal.
  • Med hängavtal omfattas du av sjukförsäkring och TGL (ett engångsbelopp som betalas till dina anhöriga om du avlider).
  • Du får dra nytta av kraftigt sänkta pensionsavgifter, vilket betyder mycket för pensionens storlek.
  • Du kan också teckna en arbetsskadeförsäkring.
  • Det går att under en period välja bort hängavtal och sedan ta tillbaka det. Det man har pensionssparat ligger alltid kvar.

SÅ MYCKET KOSTAR DET
För den som har en inkomst på max 7,5 inkomstbasbelopp (för närvarande 37 807 kronor) brutto per månad kostar hängavtalet 4,5 procent av lönen, plus en liten summa för sjukförsäkring, totalt 1 853 kronor per månad.

För högre inkomster får man betala 30 procent plus kostnaden för sjukförsäkringen. Med en bruttolön på 50 000 kronor blir totalkostnaden 5 554 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.