Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

De fick kollektivavtal 2013 – vad ledde det till?

Varje år tecknas det hundratals kollektivavtal i Sverige. Hur blir det sedan? Vi frågade några av de som fick ett avtal på sin arbetsplats under 2013 - vad ledde det till?
Publicerad

Jan Mario Vangen, klubbordförande på telemarketingbolaget Makalös i Karlstad som fick avtal för ett och ett halvt år sedan. Läs mer om Makalös avtal här.
Vilka var fördelarna med det nya avtalet?

- Att vi tillsammans kan göra skillnad när det handlar om arbetsmiljö och löner. Det är bra för jämställdheten på företaget. När det kommer till kvinnors och mäns löner har vi fått mer att säga till om.

- Tryggheten för medlemmarna är viktig. De vet att de alltid kan vända sig till oss i styrelsen om något hänt, och de vet att företaget inte kan göra precis som det vill.

Kan du också nämna några nackdelar, som avtalet fört med sig?

- Det skulle väl vara att företagets inställning till kollektivavtalet inte är så bra. Om det är något som är dåligt skyller de det ofta på facket och avtalet. De säger det inte rakt ut, men de kan säga att ”vi fick inte den här kunden, de valde ett företag som inte har kollektivavtal”.


Lars Pettersson, arbetar på Värnhems trafikskola i Malmö, som haft kollektivavtal sedan december 2013, som Kollega har rapporterat om tidigare. 
Vilka var fördelarna med det nya avtalet?

- Att företaget gick med på att teckna kollektivavtal och att vi nu har rätt till tjänstepension.

- Vi har haft en löneutveckling som har varit väldigt ojämn och har sett fram emot att få en årlig löneförhöjning. Avtalet gör att vi har något som backar upp oss och något att luta oss mot.

Kan du också nämna några nackdelar, som avtalet fört med sig?

- Det känns fortfarande som att företaget är väldigt negativt till kollektivavtal och försöker krypa runt det.

- Vi har inte fått någon löneförhöjning i år eftersom de påstår att de inte har känt till att vi har rätt till det.


Richard Johnson, arbetsplatsombud på callcenterföretaget Provoice i Göteborg, som fick kollektivavtal förra hösten. Vilka var fördelarna med det nya avtalet?

– Det är att vi har en garantilön, förut hade vi bara timlön så det är en förbättring.
– Det är mer ordning och reda på grejerna än tidigare och jag upplever inget knorr från arbetsgivaren kring avtalet utan det funkar bra.

Kan du också nämna några nackdelar, som avtalet fört med sig?

– Nackdelen är som sagt att vi har garantilön och inte månadslön. Det innebär att det krävs att man är där varje timma annars får man inte sin garantilön, men det är så avtalet är skrivet. Vi har en väldigt hög personalomsättning, det är ju mycket ungdomar som jobba här.

Tidigare artiklar om Provoice:
Vi vill uppfattas som mer seriösa
Öppnar säljaravtal

 

Kollega
brev@kollega.se

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.