Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Avtal – men ännu inget kollektivavtal med Ryanair

Att det tidigare så fackfientliga Ryanair nu har gjort en överenskommelse med Unionen, genom att ha skrivit ett ”letter of intent”, innebär ännu inga förbättrade villkor för kabinpersonalen.
– Först måste vi få till ett kollektivavtal och dit är det långt, säger Lise Iderström, ombudsman på Unionen.
Anita Täpp, Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pixabay
Avtalet mellan Ryanair och Unionen är inget kollektivavtal. Pixabay

Under hösten har Ryanair skrivit ett ”letter of intent” med fackförbund i flera europeiska länder. Det innebär att man erkänner facken som part att förhandla om kollektivavtal med. I Belgien har det också lett till ett sådant avtal.

Nu har även ett ”letter of intent” skrivits med Unionen. Men eftersom det inte är vanligt i Sverige ledde det till långa diskussioner mellan förbundet och flygbolaget.

– Det behövs ju inte i Sverige. Men det är vanligt på Irland och i Storbritannien. Därför såg vi till sist inte heller något problem med att skriva på avtalet i och med att det ändå betyder att man respekterar våra förtroendevalda och att vi är en facklig motpart, säger Lise Iderström.

Ett krav som förbundet ställde under förhandlingarna var att både överenskommelsen liksom ett eventuellt framtida kollektivavtal ska omfattas av svensk lagstiftning, vilket flygbolaget också slutligen gick med på.

Förhandlingar om ett kollektivavtal är nu i princip redan i gång.

– Vi ska snart ha nästa träff. Men jag vill poängtera att det är långt till ett kollektivavtal. Det är nu det riktiga arbetet börjar, där många knutar ska lösas för att vi ska få ett avtal enligt svensk standard, säger Lisa Iderström.

Vilka kommer de stora stötestenarna att vara?
– Det kan jag inte gå in på. Men man kan ju ändå konstatera att vi kommer från två väldigt olika världar. Dels den irländska och svenska, dels både vad gäller företag och facket. Och vi har identifierat några saker som vi tror kommer att kräva en hel del förhandlingar. Så vi får se hur det går.

– Får vi till ett kollektivavtal så kommer det att vara enligt svensk standard, annars är det inte aktuellt för oss. Det skulle innebära väsentliga förbättringar för de anställda på Ryanair.

Michael O'Leary är känd för sin fackfientlighet. Varför denna omvändning?
– Jag tror det är flera saker. Det har ju varit en del konflikter i flera andra europeiska länder och även på pilotsidan i Sverige och det är klart att inställda flyg pressar flygbolaget, säger Lise Iderström.

– Men sedan har säkert också den EU-dom som kom mot Ryanair 2017 spelat roll. I den slogs fast att irländsk domstol inte ska avgöra de tvister flygbolaget hamnar i. Sedan har också EU-kommissionen pressat på Ryanair och förklarat att nationell lagstiftning och inte irländsk ska gälla där flygbolaget har sina baser. Det har varit ytterligare en press som jag tror har varit minst lika viktig för att flygbolaget har börjat öppna upp för förhandlingar.

Ryanair har 120 anställda på Skavsta och Landvetter som skulle kunna omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Ryanair. Runt 65 procent av dessa är anställda av flygbolagets egna två bemanningsföretag.

 

"Brexit blir farligt för Ryanair"

Flygexperten Jan Ohlsson tror även att Brexit är en anledning till att Ryanair har börjat samarbeta med facken.

När Storbritannien lämnar EU väntas flygtrafiken till och från landet minska.

– Brexit blir farligt för Ryanair. Flygbolaget har ett desperat behov av att få in foten i kontinentala Europa. De har redan köpt ett bolag i Europa och inlett tätt samarbete med andra, säger Jan Ohlsson.

– Den arroganta stilen mot fackföreningar och personalpolitiken är mer gångbar i Storbritannien och på Irland än i kontinentala Europa. För att inte riskera omfattande personalkonflikter ute i Europa måste de anpassa sig till övriga flygbolags arbetsvillkor.

Trots att Ryanair har träffat överenskommelser med fackförbund i flera länder är personalpolitiken fortfarande densamma, påpekar han.

– Kabinpersonalen får till exempel inga matpauser och de får själva betala för sina uniformer och transport från hotellet till flygplatsen. Och många är rädda. Att besättningen inte vågade agera när en man utsatte en äldre svart kvinna för ett rasistiskt påhopp berodde nog på att de var rädda för att få sparken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Anställda hos callcenter kräver högre lön

Höjd lön. Det är den viktigaste frågan för anställda i callcenterbranschen – där många tjänar mindre än 24 000 kronor. Inställningen till arbetstidsförkortning är splittrad, enligt Kollegas koll med förtroendevalda.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 13 oktober 2025, kl 06:01
Hörlurar och tangentbord
Snart löper kollektivavtal för callcenterbranschen ut. Medlemmarna kräver högre lön och kortare arbetstid. Colourbox

Den 31 oktober ska ett nytt kollektivavtal vara på plats för callcenterbranschen. Och just nu pågår intensiva förhandlingar mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen. Precis som tidigare avtalsförhandlingar är frågan om arbetstidsförkortning den största stötestenen.

Emanuel Turesson. Foto: Privat.

Den rundringning som Kollega gjort bland förtroendevalda visar dock att höjda löner är den viktigaste frågan för branschens medlemmar och något man hoppas att Unionen prioriterar i förhandlingarna.

– Både en höjning av lägsta lönen samt en större pott för att kunna fördela, sedan är förändringen av reglerna kring lägstalönen månadsvis den främsta frågan för många av våra medlemmar, säger Emanuel Turesson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Örebro.

Han får medhåll av Fanny Andersdotter, förtroendevald på Releasy.

– Lönerna är en väldigt het fråga hos oss. I klubben får vi mejl varje år från medlemmar med frågor om hur vi arbetar för att höja lönerna. De flesta har lägstalönen eftersom nyanställda automatiskt hamnar på lägstalönen.

Vill slopa 24-årslönerna

Björn Axelsson, klubbordförande Transcom
Björn Axelsson. Foto: Privat.

En annan fråga som de förtroendevalda är eniga kring är att slopa är de så kallade 24-årslönerna, det vill säga att medarbetare som är yngre än 24 år har en lägre lägstalön.

– Frågan om att införa en lönetrappa istället för att ha konceptet med 24-årslön är något jag personligen tagit upp eftersom 24-årslön missgynnar många av våra yngre medlemmar, säger Björn Axelsson, ordförande för Unionenklubben på Transcom i Eskilstuna.

Enligt Fanny Andersdotter har man försökt slopa 24-årsgränsen redan i förra avtalsförhandlingen.

– Många var jätteglada åt att den kunde försvinna. Även Almega tyckte att det var en bra idé, men de ville inte ha lägstalönen för 24-åringar som lägstalön för alla, så därför fick den vara kvar.

”Hellre högre lön än kortare arbetstid”

Ett av Unionens tyngsta krav i årets avtalsrörelse är som sagt arbetstidsförkortning, vilket man också lyckats få in alla de tecknade avtalen. Genom at avstå 0,5 procent i löneutrymme har Unionenmedlemmarna fått en extra dag ledigt per år.
När det gäller arbetstidsförkortning skiljer sig synen mellan de olika företagen. På Transcom vill medlemmarna hellre se högre lön än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, säger Björn Axelsson.

Han menar att arbetstidsförkortning skrämmer en del medlemmar eftersom det ger mindre pengar i plånboken. 

– I vår bransch styrs inkomsten mycket av försäljning och OB, så en arbetstidsförkortning kan upplevas negativt för branschen. Jag har dock uppfattningen att majoriteten skulle känna att arbetstidsförkortning hade varit bra för deras välmående.

Emanuel Turesson är inne på samma linje.
– Arbetstidsförkortning är en viktig fråga på längre sikt men då många av våra medlemmar är yngre så är den handlar den viktigaste frågan om en höjning av lägstalönen. Arbetstidsförkortning är inte alls prioriterad av en majoritet av våra medlemmar. Övertid vid deltid är viktigare.

Jobbar storhelger och klämdagar

På Releasy välkomnas frågan om arbetstidsförkortning av många medlemmar, de förtroendevalda har fått en hel del frågor kring vad det skulle innebära.

– När vi har svarat på det så har det blivit positivt mottaget och det ligger nästan lika högt prioriterad som lönefrågan.

Så om 0,5 procent av löneökningen skulle användas till att korta arbetstiden skulle det vara okej med medlemmarna?

– Ja, det har det inte varit mycket snack om. Jättemånga har frågat efter kortare arbetstid. En del har kommit till oss från industrin och där har de kortare arbetstid. Vi har inget av det. Vi jobbar på klämdagar och har ofta öppet på storhelger också.

Stark strejkvilja bland medlemmarna

Fanny Andersdotter
Fanny Andersdotter. Foto: Marco Glijnis.

När det gäller strejkviljan intygar samtliga förtroendevalda att den stark.

– Medlemmarna är helt på för att fajtas för ett kollektivavtal. Vi var på gränsen till strejk under förra förhandlingen. Många frågade om vi skulle gå ut i strejk när datumet för kollektivavtalet hade passerats. Det är bra att ha taggade medlemmar som verkligen vill se en förbättring, säger Fanny Andersdotter.

Det gäller även medlemmarna på Trancoms olika kontor, enligt Emanuel Turesson.
– Kollektivavtal väldigt viktigt för våra medlemmar och om det skulle behöva komma till den punkten står vi väl förberedda. Alla vill undvika en strejk. Men med risk för att utmana ödet, den är stark, säger han.

Kollega har sökt representanter i delegationen för callcenterbranschen men de har avböjt att kommentera avtalsförhandlinagrna.

Unionens viktigaste avtalskrav:

  • Löneökningar med 3,0% för 2025 och 2,5% för 2026. 
  • Höjning av avtalets lägsta löner.
  • Avsättning till arbetstidsförkortning.
  • Övertidsersättning för deltidsanställda som utför arbete utanför sitt ordinarie arbetstidsmått.  ¨

Källa: Unionen

Tjänar drygt 20 000 kronor

  • I det avtal som löper ut sista oktober finns två lägstalöner.
  • Den som har fyllt 20 år tjänar som lägst 20 483 kronor.
  • Den som har fyllt 24 år tjänar som lägst 23 746 kronor.
  • Många arbetsgivare i callcenterbranschen använder avtalens lägsta tillåtna löner som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och tidigare erfarenhet.