Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Volvoarbetare kräver EU-undantag

Sverige borde kräva undantag av EU från Lavaldomen och att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Det skriver IF Metalls klubb på Volvo lastvagnar i Umeå i ett uttalande. Nu kräver Unionen-klubben att förbundet tar ställning.
Göran Jacobsson Publicerad

Unionen-klubben på företaget efterlyser ett ställningstagande från sin förbundsledning och tänker ta upp frågan på sitt koncernfackliga styrelsemöte i veckan. 

Uttalandet är från IF Metall-klubbens årsmöte och där skriver klubben att fackföreningsrörelsens positiva syn på EU inför omröstningen i mitten på 90-talet byggde på att kollektivavtalsmodellen skulle vara fredad vid ett EU-medlemskap. Lavaldomen visar motsatsen.

Domen kom i december och handlar om Byggnads blockad mot det lettiska byggföretaget Laval, som byggde om en skola i Vaxholm. Byggfacket ville skriva kollektivavtal med företaget. EU:s domstol kom fram till att blockaden stred mot EG-rätten och därför otillåten.

Volvoarbetarna vill nu att Sverige ska kräva ett permanent undantag för att garantera och skydda kollektivavtalen och konflikträtten. Just nu diskuteras Lissabonfördraget och klubben vill att Sverige ska använda den debatten till att ett sådant undantag som villkor för att skriva under fördraget.

IF Metall-klubben manar till facklig mobilisering för sin linje och vill att facket ska agera mot ett undertecknande av Lissabonfördraget om inte ett undantag tillåts.

Unionen-klubben på Volvo lastvagnar i Umeå har inte tagit ställning i frågan. Ordföranden Alf Söderlund berömmer dock IF Metall för att de bestämt sig. Han berättar också att Unionen-klubben inte diskuterat frågan.

Jag efterlyser stöd och ställningstagande från Unionens ledning och nu kommer vi att ta upp det här på vårt koncernfackliga styrelsemöte senare i veckan, säger han.

Alf Söderlund är ordförande i Unionens koncernfack på Volvo. Det är sammanlagt 21 klubbar i koncernfacket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.