Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Volvo ställs till svars för tunnelolycka

På måndagen inleddes rättegången mot bland andra Volvo Lastvagnar till följd av den brand i Mont Blanc-tunneln där 39 människor dog för snart sex år sedan. Att någon enskild Volvomedarbetare skulle ställas till svars vid en fällande dom verkar inte troligt.<br />
Publicerad
- Jag vill inte spekulera i ansvarsfrågan i det här läget. Men det är ju Volvo Lastvagnar AB som står inför skranket och ingen enskild brukar få ta ansvar vid den här sortens rättegångar. Varken vd eller någon medarbetare åker ju in i buren, säger koncernens presschef Claes Claeson.
Det eldhav i Mont Blanc-tunneln som tog 39 människors liv den 24 mars 1999 uppstod sedan en belgisk Volvo FH12 börjat brinna. Därför är Volvo Lastvagnar en av de sexton parter som står åtalade i den brottsmålsrättegång som inleddes i går.
- Det var ju en räcka fasansfulla omständigheter som ledde fram till katastrofen och det är viktigt för de anhöriga att de får veta mer om vad som hände, säger Claes Claeson.
Han är inte särskilt orolig för Volvo Lastvagnars del.
- Vi kan bara fällas om rätten finner att lastbilen haft ett konstruktions- eller tillverkningsfel som vi undanlåtit att åtgärda. Men ingen av de teorier som experterna tagit fram tyder på det.
- Den teori vi tror kan stämma är att ett otroligt kraftigt oljeläckage uppstått i bilen. Men det finns många möjliga orsaker och när en bil brunnit i tusen graders hetta i femtio timmar finns inte mycket kvar att undersöka.
Claes Claeson hoppas att rättegången ska leda fram till en säkrare trafikmiljö i Europa.
- Det är det enda positiva som kan komma ur det här. Att man drar lärdom av det som hänt så att tunnlarna blir säkrare. Alla motorfordon kan ju börja brinna.
Enligt Claes Claeson kommer den som befinns skyldig i brottsmålsrättegången att få betala ett bötesbelopp på runt 175 000 euro. I den civila rättegång som sedan väntar kommer höga skadeståndskrav att ställas.
- Vi vet inte vilka belopp det handlar om eftersom varken tunnelbolaget eller försäkringsbolagen presenterat några siffror för oss. Men oavsett utslaget i den här första instansen kommer säkert någon part att överklaga. Det kommer att ta flera år innan det här är klart, säger Claes Claeson.

ANITA TÄPP






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.