Så här års brukar samma osäkerhet komma smygande. Hur var det nu - ska klockan vridas fram eller tillbaka? En del väljer att ringa Fröken ur, andra dubbelkollar med text-tv eller försöker dra sig till minnes någon långsökt tumregel om trädgårdsmöbler som flyttas fram eller tillbaka beroende på årstid. Det finns också våghalsar som litar på att mobiltelefonen ställer om tiden automatiskt.

Oavsett förhållningssätt gäller följande: på söndag klockan 03.00 vrids klockan tillbaka till 02.00. Fem månader senare, den sista söndagen i mars, är det dags att ställa fram klockan en timme.
Dessa tidpunkter är för enkelhetens skull desamma för alla länder i Europa. I andra världsdelar sker växlingarna dock helt andra datum, vilket kan vara klokt att tänka på vid längre resor.

Men varför håller vi egentligen på och mixtrar med tiden fram och tillbaka?
Det vi kallar vintertid heter egentligen normaltid och infördes den 1 januari 1879. Då fick alla orter i landet samma tid. Innan dess hade varje trakt sin egen tid, klockan var helt enkelt tolv på dagen då solen stod som högst. Det innebar en skillnad mellan Stockholm och Göteborg på 24 minuter.
Längre tillbaka i tiden spelade några minuter hit eller dit ingen större roll, folk höll sig mest i sina byar och reste sällan särskilt långt. Problemen kom med järnvägens intåg vid mitten av 1800-talet, det blev helt enkelt ohållbart med lokala tider. Varje järnvägsbolag införde dessutom sin egen "järnvägstid", vilket gjorde tidtabellerna oerhört komplicerade.
Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra den lokala tiden. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg, vilket inte kunde accepteras i huvudstaden. Under 15 år debatterade politikerna vilken tid man skulle följa innan de kom fram till en klassisk kompromiss. Svensk normaltid skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg, en timmes tidsskillnad från Greenwich. Sverige var först i världen med att införa gemensam tid.

Sommartid infördes i Sverige 1980. Även detta föranledde en hel del debatt. Huvudargumentet var att Sverige borde vara synkroniserat med sina grannländer och övriga Europa - 1979 hade 15 länder sommartid, och fler var på gång. Men det handlade också om att spara energi samt att nyttja den ljusare delen av dygnet bättre under sommarhalvåret.
Av de 67 myndigheter och organisationer som tyckte till var det 26 som tydligt sade ja. LO såg inga fördelar alls med sommartid. Trivselargumentet för sommartid, det vill säga ökad fritid i dagsljus, bet inte.
Det finns många som tycker att sommartid borde avskaffas. Bland annat en grupp på Facebook som slår fast att sommartidsomställningen är totalt onödig på våra breddgrader eftersom det redan är ljust på morgnar och kvällar.

Redan 1916 gjordes ett försök med sommartid i Sverige. Försöket skrotades på grund av högljudda protester, bland annat från bönderna. Det sägs att många trodde att korna skulle bli förvirrade om de mjölkades en timme tidigare. Förutom att det är tveksamt om kreaturen verkligen skulle reagera kan man undra om bönderna inte själva borde kunna klura ut att mjölkningen kunde genomföras klockan sju istället för klockan sex.