Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vintertid - vad är grejen?
Natten mot söndag gör alla européer en gemensam tidsresa. En timme tillbaka i tiden. Det har med andra ord återigen blivit dags för vintertid.
Kollega reder ut begreppen och pratar med en medlem som till följd av tidsomställningen får jobba en extra timme.
Kollega reder ut begreppen och pratar med en medlem som till följd av tidsomställningen får jobba en extra timme.
Så här års brukar samma osäkerhet komma smygande. Hur var det nu - ska klockan vridas fram eller tillbaka? En del väljer att ringa Fröken ur, andra dubbelkollar med text-tv eller försöker dra sig till minnes någon långsökt tumregel om trädgårdsmöbler som flyttas fram eller tillbaka beroende på årstid. Det finns också våghalsar som litar på att mobiltelefonen ställer om tiden automatiskt.
Oavsett förhållningssätt gäller följande: på söndag klockan 03.00 vrids klockan tillbaka till 02.00. Fem månader senare, den sista söndagen i mars, är det dags att ställa fram klockan en timme.
Dessa tidpunkter är för enkelhetens skull desamma för alla länder i Europa. I andra världsdelar sker växlingarna dock helt andra datum, vilket kan vara klokt att tänka på vid längre resor.
Men varför håller vi egentligen på och mixtrar med tiden fram och tillbaka?
Det vi kallar vintertid heter egentligen normaltid och infördes den 1 januari 1879. Då fick alla orter i landet samma tid. Innan dess hade varje trakt sin egen tid, klockan var helt enkelt tolv på dagen då solen stod som högst. Det innebar en skillnad mellan Stockholm och Göteborg på 24 minuter.
Längre tillbaka i tiden spelade några minuter hit eller dit ingen större roll, folk höll sig mest i sina byar och reste sällan särskilt långt. Problemen kom med järnvägens intåg vid mitten av 1800-talet, det blev helt enkelt ohållbart med lokala tider. Varje järnvägsbolag införde dessutom sin egen "järnvägstid", vilket gjorde tidtabellerna oerhört komplicerade.
Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra den lokala tiden. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg, vilket inte kunde accepteras i huvudstaden. Under 15 år debatterade politikerna vilken tid man skulle följa innan de kom fram till en klassisk kompromiss. Svensk normaltid skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg, en timmes tidsskillnad från Greenwich. Sverige var först i världen med att införa gemensam tid.
Sommartid infördes i Sverige 1980. Även detta föranledde en hel del debatt. Huvudargumentet var att Sverige borde vara synkroniserat med sina grannländer och övriga Europa - 1979 hade 15 länder sommartid, och fler var på gång. Men det handlade också om att spara energi samt att nyttja den ljusare delen av dygnet bättre under sommarhalvåret.
Av de 67 myndigheter och organisationer som tyckte till var det 26 som tydligt sade ja. LO såg inga fördelar alls med sommartid. Trivselargumentet för sommartid, det vill säga ökad fritid i dagsljus, bet inte.
Det finns många som tycker att sommartid borde avskaffas. Bland annat en grupp på Facebook som slår fast att sommartidsomställningen är totalt onödig på våra breddgrader eftersom det redan är ljust på morgnar och kvällar.
Redan 1916 gjordes ett försök med sommartid i Sverige. Försöket skrotades på grund av högljudda protester, bland annat från bönderna. Det sägs att många trodde att korna skulle bli förvirrade om de mjölkades en timme tidigare. Förutom att det är tveksamt om kreaturen verkligen skulle reagera kan man undra om bönderna inte själva borde kunna klura ut att mjölkningen kunde genomföras klockan sju istället för klockan sex.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
