Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De anställda säljarna på callcenterföretaget Provoice kunde bli hemskickade utan lön om de inte sålde tillräckligt bra. Det avslöjade Aftonbladet förra hösten.
Uppgifterna om att företaget utnyttjade unga var extra besvärande för Socialdemokraterna eftersom A-lotterierna, partiets stora kassako, länge anlitat Provoice för försäljningen av lotterna. Att callcentret med flera hundra anställda dessutom saknade kollektivavtal gjorde inte saken bättre med tanke på Socialdemokraternas historia och inställning till schysta anställningsvillkor. På Unionen kände man till de dåliga villkoren på arbetsplatsen.
- Vi försökte få till ett kollektivavtal med Provoice i två år utan att lyckas. Det fanns inte några ambitioner från företaget att teckna avtal, säger Tony Andersson, ombudsman på Unionen i Göteborg.
De usla arbetsvillkoren och Provoice vägran att teckna kollektivavtal fick mycket uppmärksamhet i media. I en intervju i Kollega förnekade dock företagets dåvarande vd att man vägrade teckna avtal, i stället berodde situationen på att det saknades intresse från personalen. Detta har dock tillbakavisats av anställda som Kollega talat med.
I våras, efter att Björn Wide tillträtt som ny vd, återupptogs diskussionerna mellan fack och Provoice. Och nu står det alltså klart att företaget tecknat kollektivavtal som börjar gälla från och med 1 oktober och Unionen har redan märkt skillnad.
- Det är som dag och natt, vi har nästan inga ärenden där längre och det lilla som dyker upp löser vi snabbt. Precis som alltid när ett företag skaffar avtal så blir det mer ordning och reda, säger Tony Andersson.
Vd:n Björn Wide förklarar varför företaget gjort en helomvändning:
- Det beror på tre saker. För det första har vi en kund, Kombilotterierna, som tycker att kollektivavtal är en förutsättning och vi ställdes inför valet att fortsätta utan avtal och förlora kunden eller göra tvärtom.
- För det andra är Provoice medlemmar i branschföreningen Kontakta som ställer krav på avtal och uppmanar kunder att anlita seriösa aktörer.
- Den tredje faktorn är att vi vill lyfta oss som helhet och uppfattas som mer seriösa - både av kunder och personal. Jag tror att avtalet kommer göra medarbetarna mer trygga i sin anställning och på sikt attrahera mer kvalificerad personal. Det finns en massa fördelar med kollektivavtal.
Hur kommer personalen att märka av att ni tecknat avtal?
- De kommer att omfattas av försäkringar och minimilöner som inte funnits tidigare. En del som jobbat länge i företaget har högre inkomst än minimilönen men en och annan når inte upp dit, vilket de kommer att göra nu. Tillsammans med Unionen har vi också diskuterat en utbildningspott inom ramen för avtalet.
Till skillnad från företagets tidigare ledning uppmuntrar Björn Wide medarbetarna att engagera sig fackligt.
- Jag har goda erfarenheter av lokalt fackligt arbete på tidigare arbetsplatser. Ofta har det varit kniviga frågor som arbetstidsförändringar och då har varit oerhört gynnsamt att ha en lokal klubb, som känner till förutsättningarna, som motpart.
- Branschen har en hög personalomsättning, det är unga människor som kommer in, ofta är det deras första jobb och man jobbar här för att kunna resa eller börja plugga. Det är svårt att få kontinuitet. Sedan jag kom in vid årsskiftet har jag jobbat mycket med ledarskapet för att skapa en miljö som gör att folk vill stanna och kan se utvecklingsmöjligheter.
Blir avtalet en stor kostnad för er?
- Problemet är att marknaden är pressad och det finns kunder som väljer aktörer utan avtal som håller lägre priser, det blir en sned konkurrens. Det är viktigt för oss att gå mot kunder som är villiga att betala för kollektivavtalet, då har vi inga problem att betala våra anställda mer. Men vi kan inte ha ett kollektivavtal som kostar oss mer och gå på samma priser som tidigare.
Tony Andersson är givetvis nöjd med att företaget ändrat sig och hoppas att avtalet nu ska få mer legitimitet.
- Det är en seger för callcenteravtalet. Vår målsättning är det ska bli branschpraxis att omfattas av avtal, vilket långt ifrån är fallet idag, och att kravet på avtal ska finnas med upphandlingar. Anställningsvillkor ska aldrig vara ett konkurrensmedel, säger han.
Ombudsmannen avfärdar påståendet att det skulle vara kostsamt att skaffa kollektivavtal.
- Det som är dyrt är tjänstepensionen, men det är inte så kostsam för callcenterbranschen eftersom väldigt många anställda är under 25.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.