Det hjälper inte att man är engagerad och brinner för sitt jobb. Snarare tvärtom. Forskare har följt ett antal resebyråanställda i tre års tid och funnit att hälften av dem lider av belastningsskador i nacke och skuldror. Och det behöver inte bero på dåliga arbetsmiljöer eller likgiltiga arbetsgivare.
De som är väldigt engagerade i sitt jobb och motiverade av intressanta arbetsuppgifter får minst lika stora besvär som de som är uttråkade av jobbet.
-Ju mer uppe man är i uppgiften, desto mindre uppmärksammar man varningssignaler från kroppen. Den som sitter och har dötråkigt på jobbet kommer däremot på ett helt annat sätt att känna av och uppmärksamma problemen. Det är mycket svårare att ha kontroll över sitt sätt att arbeta när man är pressad, även om man pressar sig själv, säger professor Anders Kjellberg vid högskolan i Gävle, som driver forskningsprojektet i Arbetslivsinstitutets regi.
Sannolikt är det omöjligt att forska på vilka som drabbas värst - de engagerade eller de uttråkade. Frågan är hur man drar en objektiv gräns mellan grupperna. Resultatet är hur som helst en allvarlig varning till dem som brinner för sitt jobb eller har roligt när de gör karriär: De sliter ut sig minst lika mycket och löper minst lika stora risker som sina uttråkade kollegor.
Ett nedslående resultat av studien är att de belastningsskador i nacke och skuldror som uppstått på grund av stress inte går bort även om man minskar stressnivån på jobbet. Besvären blir snabbt kroniska. Projektet har funnit att hälften av alla resebyråtjänstemän har väldiga stressproblem som ger belastningsskador i nacke och skuldror. Här finns dessutom andra besvär som huvudvärk, sömnbesvär, magbesvär och ögonbesvär.
-Tyvärr är det så att de som hade belastningsskador i början av vår studie för tre år sedan fortfarande har stora besvär, oavsett vilka åtgärder som har vidtagits på arbetsplatsen. Det är prevention snarare än bot som gäller. Att man förbättrar det sociala klimatet på jobbet innebär inte nödvändigtvis att besvären går bort. Risken är stor att de blir mer eller mindre kroniska när de väl har uppstått. Det ser vi tydligast på arbetsplatser där man verkligen lyckats med att minska stressnivån. Det har inte åtföljts av minskade besvär, berättar Anders Kjellberg.
Samtidigt finns stora skillnader mellan enskilda personer på samma arbetsplats och med samma jobb. Frågan är varför jag drabbas, men inte kollegan vid skrivbordet bredvid?
Forskarna har funnit att det dels handlar om hur man jobbar - samma uppgift kan göras på olika sätt som är mer eller mindre belastande. Det är också en fråga om hur man pressar sig själv. Kraven ställs inte bara av arbetsgivaren och jobbet, man driver på sig själv också.
En del "jobbar så ögonen blöder" och ställer orimligt höga krav på sig själva. Andra klarar sig bättre, de anpassar sig till hur mycket de verkligen behöver ge i jobbet.
Det började med Usama bin Laden
Usama bin Laden, du vet...
Det säger resebyråtjänstemannen Esther Looren de Jong på Inca Tours i Malmö, med ett trött skratt.
Han kanske inte är upphovet till allt ont som drabbat branschen på sistone, men det var efter 11 september 2001 det började. Det förändrade klimatet i resebranschen är orsak till Esthers rygg- och nackbesvär och hennes sömnlöshet.
Esther Looren de Jong älskar sitt jobb, älskar att göra biljetter, men önskar att hon hade mer tid för både biljetter och kunder. Hon är 35 år men känner sig sliten. Hon har gått ner på halvtid för att orka, har bokat in en kurs i stresshantering och ansökt om friår, trots att hon ju älskar sitt arbete.
-Man måste välja mellan hälsan och jobbet. Jag orkar inte mer. Jag har ont i nacken och ryggen, jag har spänningshuvudvärk och kan inte sova på nätterna. Ibland orkar jag inte ens upp ur sängen.
Hon sitter framför datorn hela dagarna, har underarmsstöd och fotstöd och stöd från sin arbetsgivare (bl a i form av bidrag för massage och motion), men hon är fullt på det klara med att det inte är det att hon sitter fel som gjort att hon fått problem med ryggen.
-Det är stressen som tynger mig. Resebranschen är inte som den var innan. Usama bin Laden, du vet...