Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Var femte ung i EU utan jobb

I januari var arbetslösheten 7,5 procent inom EU, vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter på ett år. Men ännu är 17,5 miljoner EU-medborgare, och då nästan var femte ung, utan jobb.
Publicerad
Lägst arbetslöshet i januari hade Nederländerna och Estland med 3,6 respektive 4,2 procent, visar uppgifter från EU:s statistikorgan Eurostat. Danmark ligger också bra till, med 3,2 procents arbetslöshet i december 2006.
Den högsta arbetslösheten, 12,6 respektive 11 procent, fanns i januari i Polen och Slovenien.
Av de unga inom EU, från 15 till 25 år, saknade 16,8 procent jobb. Medan 6,7 procent av unga danskar var arbetslösa var över en fjärdedel av de unga polackerna det.
Eurostat uppskattar att 17,5 miljoner människor i hela EU-området var arbetslösa i januari. Det innebär att 1,7 miljoner fler EU-medborgare hade ett arbete jämfört med januari 2006.
Efter en topp under 2004 då arbetslösheten inom hela EU låg på omkring 9 procent har den sakta men säkert sjunkit och är nu den lägsta sedan mätningarna startade 1993.
Men jämfört med USA och Japan, där arbetslösheten är 4 till 5 procent, ligger EU ännu högt.
Eurostats definition av arbetslösa är de mellan 15 och 74 år som, enligt ILO:s definition, är utan jobb men som kan börja jobba inom två veckor och som aktivt sökt arbete under de senaste fyra veckorna.
I Sverige har Statistiska Centralbyrån, SCB, sedan länge mätt arbetslösheten på ett lite annorlunda vis. Dels har heltidsstuderande som söker arbete, till skillnad från i Eurostats statistik, inte räknats in, dels har den svenska statistiken endast omfattat personer som är 16 till 64 år.
När statistikerna gjort en beräkning enligt Eurostats sätt att räkna framgår att 6,8 procent av svenskarna var arbetslösa i januari och att ungdomsarbetslösheten låg på 19.8 procent, vilket alltså är högre än genomsnittet i EU-länderna.
Regeringen har ännu inte bestämt om den svenska arbetslösheten ska redovisas enligt Eurostats ILO-standard. Ett besked kan komma i vårpropositionen.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.