Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Val 2010: Sjukförsäkringen

Valrörelsen har dragit igång och en av de viktigaste frågorna handlar om jobben. Hur tänker riksdagspartierna sänka arbetslösheten? Vad tycker de om föräldraförsäkringen? Kollega har tagit reda på svaren.

Idag: Vill partierna göra några förändringar i sjukförsäkringen? Vilka?
Anna Sjögren Publicerad

 Moderaterna

Mattias Keresztesi, projektledare politisk planering)

- Nej. Nu har vi på plats ett sjukförsäkringssystem med ökat fokus på rehabilitering, vägar tillbaka till arbete och en rad andra stödåtgärder. Bara i år beräknas t.ex. 30 000 personer få möjlighet till vård och rehabilitering tack vare rehabiliteringsgarantin.

 Socialdemokraterna

Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadsutskottet

- Alla ska ha rätt till vård och rehabilitering den tid det tar att komma tillbaka i arbete. Den stora skillnaden mellan vårt förslag och den nuvarande regeringens regler är att vi vill ha individuell bedömning, prövning och plan som leder till aktiva åtgärder och insatser för att återgå till arbete. Regeringens "stupstock" ska ersättas med tydliggöranden om när individen ska ha rätt till att få aktiva insatser. Personer som inte kan arbeta heltid eller bara klarar av en viss typ av arbete ska få lättare att bidra utifrån sin förmåga, oberoende av vilket jobb eller hur många timmar det handlar om.

 Folkpartiet

Ylva Westlund, kampanjstab

- Vi vill höja taket i sjukförsäkringen, så att större del av människors inkomster täcks av försäkringen vid sjukdom.  Inga premier ska betalas över taket. Vi vill göra en långsiktig, blocköverskridande överenskommelse om sjukförsäkringen, med det nya pensionssystemet som förebild. Sjukförsäkringen bör brytas ur statsbudgeten och bli ett eget fristående system. På så sätt blir försäkringen stabil och skyddad från politiska nycker.

 Vänsterpartiet

Hanna Löfqvist, administrativ sekreterare

- Ja! Den ska rivas upp och göras mänsklig. Vi vill fokusera på rehabilitering för alla sjukskrivna som behöver detta, inte på att så snabbt som möjligt ta ifrån människor deras sjukpenning. Människor skall prövas mot en arbetsmarknad till arbete som de har realistisk möjlighet att erhålla. Dagens stelbenta prövning efter 180 dagar mot en fiktiv arbetsmarknad tas bort. Arbetsförmågebegreppet behöver ses över. En sjukförsäkring som inte ger flertalet ersättning vid inkomstbortfall ökar klyftor och utanförskap och det ställer vi inte upp på.

 Kristdemokraterna

Fredrik Hardt, politiskt sakkunnig

- Vi vill ha en gemensam ingång för försäkringskassa, socialtjänst och arbetsförmedling.  Med en gemensam ingång för alla som inte kan försörja sig själva kan en helhetsbild ges och rätt åtgärd sättas in från början Det är också viktigt att bevaka det nya sjukförsäkringssystemets konsekvenser.

 Miljöpartiet

Dan Gahnström, politisk sekreterare

- Vi vill avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen efter 550 dagar. Individuell bedömning av den sjukskrivne ska göras av Försäkringskassan senast sex veckor efter första sjukskrivningsdag. Senast efter tre månader ska den sjuka ha rätt till en plan utformad av Försäkringskassan, arbetsgivaren och den enskilde. Vi vill avskaffa dagens prövning mot en fiktiv arbetsmarknad efter 180 dagar. Det ska vara möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid, i ett första skede på halvtid. Vi vill ge rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning för de som behöver rehabilitering. För att säkerställa att människor får det vill vi satsa statliga resurser i en rehabiliteringsfond. Förtidspension ska bara vara ett alternativ för den över 58 år, när inga andra åtgärder återstår.

 Centerpartiet

Anne Lennartsson, politiskt sakkunnig

- Centerpartiet har tillsammans med Alliansen nyligen genomfört en stor och nödvändig förändring av sjukförsäkringen. Utöver detta ser vi inte för tillfället att vi kommer att genomföra några större förändringar av nuvarande modell.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.