Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Val 2010: Arbetslösheten

Valrörelsen har dragit igång och en av de viktigaste frågorna handlar om jobben. Hur tänker riksdagspartierna sänka arbetslösheten? Vad tycker de om föräldraförsäkringen? Kollega har tagit reda på svaren.

I dag: Hur vill partierna minska arbetslösheten?
Anna Sjögren Publicerad 8 april 2010, kl 10:04

 Moderaterna

Mattias Keresztesi, projektledare politisk planering

- Efter krisen är det viktigaste nu att förhindra att fler jobb försvinner, satsa på omställning och bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden samt skapa förutsättningar för jobben att bli fler. För att lyckas är det viktigaste att det är lönsamt att arbeta, enkelt att starta företag och attraktivt att anställa.

 Socialdemokraterna

Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadsutskottet

- De flesta av framtidens jobb växer fram i små och medelstora företag. Vi vill förbättra deras möjligheter att växa genom att sänka skatten för företag som anställer. Vi vill investera i utbildningar som leder till jobb. Bland annat föreslår vi fler komvux- och högskoleplatser och vill se en volymökning av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vi vill ha en kompetensförsäkring så att människor kan ta de jobb som växer fram. Arbetsförmedlingen ska byggas om till en kompetensförmedling med breda utbildningsmöjligheter.

 Folkpartiet

Ylva Westlund, kampanjstab

- Det är ett brett spektrum av åtgärder som behövs för att möta den höga arbetslösheten. Arbetslösa ska få snabb och effektiv hjälp att söka jobb och erbjudas arbetsmarknadsutbildningar med hög kvalitet. Utökade platser på högskolan ger möjligheter till utbildning. Företagsklimatet behöver förbättras för att skapa förutsättning för fler jobb. Särskilt innovativa och växande företag bör få goda möjligheter att expandera sin verksamhet i Sverige, till exempel genom förbättrade skattevillkor.

 Vänsterpartiet

Hanna Löfqvist, administrativ sekreterare

- Vi vill ha en arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet och håller lönenivåerna uppe, och anställa fler, främst i välfärden och i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi vill stimulera jobben i den privata sektorn; bland annat genom att "beställa" bostäder, järnväg, vindkraftsverk. Vidare planerar vi att bygga ut utbildningsplatserna, fler yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och förbättra för arbetshandikappade genom att ge Samhall bättre ekonomiska villkor.

 Kristdemokraterna

Fredrik Hardt, politiskt sakkunnig

- Både utbud och efterfrågan måste stimuleras. Det är viktigt att satsa på utbildning och komplettering av gymnasiebehörighet, som långtidsarbetslösa ofta saknar. Man måste underlätta att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter, det är speciellt viktigt för långtidsarbetslösa ungdomar och invandrare. Vi vill utveckla Arbetsförmedlingen enligt australiensisk modell, där den jobbsökande får en jobbpeng att använda till den arbetsförmedling som motsvarar dennas behov, det är speciellt viktigt för personer med funktionsnedsättning.

 Miljöpartiet

Dan Gahnström, politisk sekreterare

- Tillsammans med övriga europeiska gröna partier står vi bakom en "Green New Deal". Den innebär att vi vill lösa klimat-, jobb- och den ekonomiska krisen genom investeringar för att ställa om samhället på ett klimatsmart sätt. Det handlar om investeringar i snabbjärnvägar, utbyggd spårtrafik i städerna, energieffektivisering i bostadsbestånden, forskning kring miljöteknik med mera. För att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden krävs utbildningsinsatser, praktikplatser och satsning på småföretag. För dem som står långt från arbetsmarknaden krävs insatser i socialt företagande, lönebidragsarbete och Samhall.

 Centerpartiet

Anne Lennartsson, politiskt sakkunnig

- Ett bra företagsklimat skapar jobb. Det skapas genom lägre skatter, enklare regler och sänkta arbetsgivaravgifter. Det måste löna sig att arbeta. Jobbskatteavdraget har tillfört cirka 100 000 nya jobb. Kommunerna har fått extra pengar för att hindra uppsägningar i vården och omsorgen. Vi vill se en arbetsmarknad där alla som vill och kan jobba ska ha möjlighet till det. Nystartsjobb och instegsjobb är stöd till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

I morgon: Så vill partierna minska ungdomsarbetslösheten.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.