Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utvecklingssamtal på chefens villkor

Publicerad

Utvecklingssamtal är ett skendemokratiskt instrument för arbetsledningen. Det anser forskaren Maria Lindgren vid Växjö universitet som skrivit en avhandling i ämnet.

- Med tanke på hur mycket tid och resurser, oro och engagemang som läggs ned på samtalen borde man kanske fundera mer på hur de egentligen fungerar, säger Maria Lindgren.
Hon har analyserat utvecklingssamtal med hjälp av videoinspelningar från olika arbetsplatser. Hon har funnit att samtalen, trots en målsättning om motsatsen, sker under hierarkiska former. Chefen tar på sig rollen som samtalsledare och styr så att samtalet blir en utvärdering i stället för den dialog om aktuella händelser och framtiden som medarbetaren hoppats på. Han ställer många frågor och försöker också påverka sina medarbetares attityder och ibland även handlingar på ett önskvärt sätt.
Medarbetarna anpassar sig efter chefen. I början av samtalet argumenterar medarbetaren för att försöka påverka chefens åsikter och stärka den egna positionen. Men efter hand beskriver medarbetaren sina tankar och erfarenheter utan att ha några skiljaktiga åsikter och samtalet avslutas i samförstånd.
Överraskande nog fann Maria Lindgren att varken cheferna eller medarbetarna uppfattade att utvecklingssamtalet skett på ett ojämlikt sätt och att båda parter var nöjda med samtalen. Något hon tror kan bero på att cheferna får önskad information och att medarbetarna för en gångs skull får stå i centrum.
- Men om medarbetarna vill prata om framtiden medan cheferna inte vill göra det kanske man borde göra något åt saken, säger Maria Lindgren
- Samtidigt tycker jag att medarbetarna borde ta ett eget ansvar för utvecklingssamtalet och inte överlåta allt på sin chef.

ANITA TÄPP©siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.