Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utöka rätten att slå larm

Stärk möjligheterna att slå larm om missförhållanden för alla som arbetar i offentligt finansierad verksamhet. Det kräver TCO, som i dag släpper en handbok om yttrandefrihet på jobbet.
Ola Rennstam Publicerad 8 november 2011, kl 15:39

Rätten att slå larm om missförhållanden på sin arbetsplats är en demokratisk rättighet, men också viktigt för en bra arbetsmiljö. Trots det ser meddelarfriheten mycket olika ut beroende på vem man jobbar för.
Anställda i offentlig verksamhet har i dag, till skillnad från privatanställda, ett skydd mot att arbetsgivaren efterforskar källan till uppgifter som lämnas till medierna.
- I dag har två kollegor på samma offentligt finansierade arbetsplats helt olika möjligheter att slå larm bara för att den ena är anställd i ett privat bolag och den andra direkt av stat eller kommun, säger Eva Nordmark, TCO:s ordförande.

TCO kräver nu att efterforsknings- och repressalieförbudet stärks så att samma regler gäller för alla arbetstagare i offentligt finansierad verksamhet.

Varför kräver ni inte att reglerna även omfattar privatanställda?
- Vi ser det här som ett första steg att utöka meddelarfriheten. Och det gäller även privata entreprenörer, alltså Unionens medlemmar, som går in och arbetar i verksamheter som är offentligt finansierade. Att skyddet är sämre där illustreras väldigt väl av det aktuella Caremafallet, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär.
- Detta är ett etappmål. På sikt vill vi stärka yttrandefriheten över hela arbetsmarknaden, men vi tror att man måste göra det på lite olika sätt. Inom privat verksamhet är lojalitetsplikten mycket starkare och man måste göra andra överväganden som är kopplade till företagshemligheter innan man kan utöka meddelarskyddet även för ren privat verksamhet. Det handlar om flera olika lagar som måste ändras, så det finns ingen quickfix.

Organisationen vill även se ett starkare skydd för dem som har en särskilt utsatt situation som visstidsanställda och inhyrda arbetstagare.
- Anställningsskydd har en stor betydelse för att arbetstagare ska våga använda sin yttrandefrihet, men ett skydd mot uppsägning och avsked räcker inte. Den som slår larm om missförhållanden blir lätt syndabock. Ett särskilt skydd för de som använder sin yttrandefrihet krävs därför.

Kraven presenteras i en ny handbok om yttrandefrihet på jobbet, som släpps i dag.
- Syftet är att visa på vikten av yttrandefrihet och att ge konkret kunskap kring hur rättsreglerna ser ut. De som överväger att slå larm ska kunna gå in och se vilka regler gäller. Anledningen att vi ger ut boken är att det är en viktig fråga för TCO och våra förbund. Den senaste boken i ämnet kom ut 1999 och sedan dess har det hänt en del inom det rättsliga området, säger Ingemar Hamskär.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.