Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbildningar som ger jobb

Tänker du plugga till arkitekt eller systemvetare? Grattis! Då kommer du att få jobb, enligt Sacos prognos om den framtida arbetsmarknaden. Men glöm jobb som informatör och kommunikatör, i alla fall om du bor i en storstad.
Eva Karlsson Publicerad

I rapporten Framtidsutsikter som presenteras i dag har Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, valt att koncentrera sig på hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken ser ut om fem år.

Arkitekt är ett av framtidsyrkena. Ett fortsatt starkt byggande och många som går i pension de närmaste åren gör att prognosen pekar mot att det blir brist på arkitekter. Mycket goda framtidsutsikter har också bland annat arbetsterapeut, brandingenjör, gymnasielärare i yrkesämnen, högskoleingenjör, kiropraktor, lantmästare, logoped, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterskor, systemvetare, tandhygienist.

Brist på arbetskraft inom dessa yrken gör att arbetsgivarna kommer att få rekryteringsproblem.

Utsikterna att få jobb är även goda för till exempel jurister, veterinärer, civilingenjörer och geovetare. De är exempel på yrken i balans, det vill säga det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten.

Framtidsutsikterna för informatörer ser inte goda ut. På dem finns ett överskott, inte minst i storstäderna. Med den förbättrade konjunkturen har arbetslösheten minskat. Samtidigt utbildas det många inom området och nyexaminerade har svårt att hitta sina första jobb. Både i dag och i framtiden kommer det troligen att finnas ett överskott på informatörsutbildade. Men, fortsätter rapporten, det kommer alltid att finnas behov av informatörer med både strategisk färdighet och specialistkompetens.

Andra yrken som har dåliga framtidsutsikter: designer, förlagsredaktör, gymnasielärare i allmänna ämnen, hälsopedagog, idrottsvetare, kulturförmedlare. Den som vill jobba inom film, radio och tv ska kanske också tänka om. Redan nu råder ett överskott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.