Nästan alla grupper av barndomsinvandrare har lägre genomsnittslöner än infödda trots att de har fått sin högsta utbildning i Sverige. Utbildningsavkastningen, det vill säga skillnaden i lön mellan de som har ett års längre respektive kortare utbildning, är också högre för infödda än för personer som invandrade till Sverige före 16 års ålder. Det visar en ny studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Utbildningsavkastningen ser olika ut beroende på vilket land personen kommer ifrån. Det kan bero på att personer från vissa länder diskrimineras på arbetsmarknaden och får ta jobb som inte motsvarar deras kvalifikationer. Diskriminering av vissa personer från vissa länder skulle vara en möjlig förklaring till den låga utbildningsavkastningen i den svenska lönestrukturen, enligt forskarna.
Högre utbildning betalar sig sämst för barndomsinvandrare från Latinamerika, Afrika och Asien. Skillnaden i lön för en manlig anställd med treårigt gymnasium och en med tre års eftergymnasial utbildning är 12- 14 procent om de invandrade som barn från Latinamerika eller Mellanöstern jämfört med 21 procent för män födda i Sverige. För en kvinna som invandrade som barn från Afrikas horn är skillnaden 8 procent medan en kvinna född i Sverige har i genomsnitt 16 procent högre lön.
Låg utbildningsavkastning är ett problem inte bara för individen utan även för samhället eftersom det ger stora grupper av ungdomar en bild av att utbildning inte lönar sig.
I urvalet ingår 1 170 000 personer som var registrerade i Medlingsinstitutets lönedatabas 2005 som då var 25- 49 år och antingen födda i Sverige eller hade flyttat till Sverige före 16 års ålder.
