Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Uppsagda vill rädda jobb genom uppköp

De varslade på Sanmina i Sundsvall hoppas kunna rädda jobben genom att köpa maskiner och utrustning för de 1,9 miljoner man fått av företaget för "arbetsbefrämjande åtgärder".
Publicerad
I morgon, fredag, är den sista produktionsdagen på elektronikfabriken i Sundsvall. Nedläggningsbeskedet, som kom i december förra året, innebär att 258 anställda, varav ett 90-tal tjänstemän, mister jobbet.
Merparten av produktionen flyttas till den amerikanska multinationella jätten Sanminas anläggningar i Finland, Irland och Spanien. En mindre del hamnar i Örnsköldsvik.
Efter förhandlingar i samband med nedläggningsbeskedet gick ledningen med på att avsätta 1,9 miljoner kronor till åtgärder som ska hjälpa de varslade vidare.
Sedan dess har facken, Sif och Metall, sökt en intressent som vill ta över driften.
- Vi har haft en handfull seriöst intresserade. Men alla backade slutligen ur därför att tiden för ett övertagande var för knapp. Om vi nu köper maskiner och utrustning och det finns möjlighet att starta upp i lugnare takt kanske någon ändå vill fortsätta med produktionen, säger Sifklubbens ordförande Marcus Olsson.
Facken har ännu inte lämnat något bud till Sanmina då man ännu väntar besked om man får köpa och i så fall vad och till vilket pris.
- Vi fick in en klausul i avtalet om att vi får första chans att köpa den utrustning som blir över. Men maskiner flyttas löpande inom koncernen och risken finns att för mycket försvinner.
Sanmina har fått hård kritik för sitt sätt att hantera de anställda i Sverige, inte minst vid nedläggningarna i Bengtsfors och Motala. Men i Sundvall har relationen med ledningen varit acceptabel, säger Marcus Olsson.
- Jämfört med hur det varit i Bengtsfors så är väl allting bra. Sedan är det väl ofta så i de här multinationella företagen, att den svenske chefen är bakbunden eftersom ledningen bestämt hur man ska agera. Men här har vi ändå haft rätt bra diskussioner.

ANITA TÄPP








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.