Mattias Landgren tycker att direktiven i stort sett är bra. Den svenska modellen innebär att det är fack och arbetsgivare - inte lagstiftarna - som sköter reglerna på arbetsmarknaden.
- Det är positivt att det är den svenska modellen som ska ligga till grund för utredningens arbete, säger han.
De värsta farhågorna har handlat om att regeringen skulle tillsätta en utredning som tittar på strejkrätten i stort. Så har det inte alls blivit. Direktiven anger i stället att rätten till stridsåtgärder för att upprätthålla villkoren på arbetsmarknaden så långt som möjligt bör bibehållas.
I december förra året meddelade EG-domstolen sitt beslut i Lavalmålet. Det innebär att det var fel av Byggnads att sätta det lettiska byggföretaget Laval i blockad för att få företaget att skriva under Byggnads kollektivavtal för de lettiska byggnadsarbetare som renoverade en skola i Vaxholm.
Unionens Mattias Landgren tycker också att det är bra att utredningen enligt direktiven ska genomföras i nära samarbete och i diskussion med fack och arbetsgivare.
Utredningen ska vara klar 15 december i år. Det hade varit bättre med en snabbare utredning, men mitten på december är acceptabelt, tycker Mattias Landgren. Det gör det möjligt att behandla utredningens lagförslag i vårriksdagen nästa år.
Det är Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör, som är regeringens särskilde utredare för konsekvenserna av Laval-domen. Regeringens direktiv till honom säger att han ska ta reda på om Lex Britannia behöver ändra eller avskaffas. Dessutom ska han titta på om det behövs någon förändring av den svenska utstationeringslagen och om det i lagen är möjligt att hänvisa till kollektivavtal.
- Jag uppfattar det som att utredningens anslag utgår från den svenska modellen, säger utredaren Claes Stråth.
Han berättar att han kommer att skapa en slags referensgrupp där i första hand representanter från centralorganisationerna LO, TCO och Saco samt från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, Statens arbetsgivarverk och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom tänker han sig att föra diskussioner med de avtalsslutande parterna.
Både Lex Britannia och EU:s utstationeringsdirektiv syftar till att hindra social dumping. Lex Britannia innebär att fackföreningar i Sverige har rätt att ta till stridsåtgärder för att tränga undan utländska kollektivavtal på företag som är verksamma i Sverige.
EU:s utstationeringsdirektiv anger minimiregler för dem som arbetar tillfälligt i ett annat land. Med utstationeringslagen har Sverige infört utstationeringsdirektivet i vår lagstiftning. De svenska bestämmelserna handlar om bland annat arbetsmiljö, arbetstider, semester, föräldraledighet, jämställdhet och förbud mot diskriminering. Däremot finns i den svenska lagen inga lönebestämmelser och inga minimilöner. Tanken är att parterna på arbetsmarknaden i enlighet med den svenska modellen ska sköta det.
