Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen positiv till regeringsbeslut

Regeringen vill att de svenska reglerna ska anpassas till Laval-domen så att den svenska modellen värnas. Det konstaterar Unionens jurist Mattias Landgren sedan utredningsdirektiven idag blev offentliga.
Göran Jacobsson Publicerad

Mattias Landgren tycker att direktiven i stort sett är bra. Den svenska modellen innebär att det är fack och arbetsgivare - inte lagstiftarna - som sköter reglerna på arbetsmarknaden.
- Det är positivt att det är den svenska modellen som ska ligga till grund för utredningens arbete, säger han.

De värsta farhågorna har handlat om att regeringen skulle tillsätta en utredning som tittar på strejkrätten i stort. Så har det inte alls blivit. Direktiven anger i stället att rätten till stridsåtgärder för att upprätthålla villkoren på arbetsmarknaden så långt som möjligt bör bibehållas.

I december förra året meddelade EG-domstolen sitt beslut i Lavalmålet. Det innebär att det var fel av Byggnads att sätta det lettiska byggföretaget Laval i blockad för att få företaget att skriva under Byggnads kollektivavtal för de lettiska byggnadsarbetare som renoverade en skola i Vaxholm.

Unionens Mattias Landgren tycker också att det är bra att utredningen enligt direktiven ska genomföras i nära samarbete och i diskussion med fack och arbetsgivare.

Utredningen ska vara klar 15 december i år. Det hade varit bättre med en snabbare utredning, men mitten på december är acceptabelt, tycker Mattias Landgren. Det gör det möjligt att behandla utredningens lagförslag i vårriksdagen nästa år.

Det är Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör, som är regeringens särskilde utredare för konsekvenserna av Laval-domen. Regeringens direktiv till honom säger att han ska ta reda på om Lex Britannia behöver ändra eller avskaffas. Dessutom ska han titta på om det behövs någon förändring av den svenska utstationeringslagen och om det i lagen är möjligt att hänvisa till kollektivavtal.
- Jag uppfattar det som att utredningens anslag utgår från den svenska modellen, säger utredaren Claes Stråth.

Han berättar att han kommer att skapa en slags referensgrupp där i första hand representanter från centralorganisationerna LO, TCO och Saco samt från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, Statens arbetsgivarverk och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom tänker han sig att föra diskussioner med de avtalsslutande parterna.

Både Lex Britannia och EU:s utstationeringsdirektiv syftar till att hindra social dumping. Lex Britannia innebär att fackföreningar i Sverige har rätt att ta till stridsåtgärder för att tränga undan utländska kollektivavtal på företag som är verksamma i Sverige.

EU:s utstationeringsdirektiv anger minimiregler för dem som arbetar tillfälligt i ett annat land. Med utstationeringslagen har Sverige infört utstationeringsdirektivet i vår lagstiftning. De svenska bestämmelserna handlar om bland annat arbetsmiljö, arbetstider, semester, föräldraledighet, jämställdhet och förbud mot diskriminering. Däremot finns i den svenska lagen inga lönebestämmelser och inga minimilöner. Tanken är att parterna på arbetsmarknaden i enlighet med den svenska modellen ska sköta det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.