Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen och IF Metall slåss om medlemmar

Allt oftare kan inte Unionen och IF Metall komma överens om vilket förbunds avtalsområde som ska gälla för olika befattningar.
Linda Svensson Publicerad

Kennet Morin- Det är väl så att ju mer tjänsterna flyter in i varandra, desto mer diskussioner blir det, säger Kennet Morin, på Unionens förhandlingsavdelning.

När inte klubbarna lokalt kan komma överens om vilket förbund en viss tjänst ska höra till ska förbunden centralt lösa frågan. På senare tid har det kommit in fler gränsdragningsärenden än vanligt på industrins område.

En förklaring är att det har blivit svårare att avgöra om ett arbete är att betrakta som mestadels tjänstemannauppgifter eller arbetaruppgifter. En annan förklaring skulle kunna vara IF Metalls ambition att medlemmarna ska kunna utvecklas i sina jobb och ändå fortsätta tillhöra IF Metall.

Ytterligare en förklaring levererar Jan-Erik Ahlér, Unionens klubbordförande på Volvo Personvagnar i Olofström:
- Metall slåss väl mot vikande medlemstal. De är i alla fall inte behjälpliga när vi tvistar om det här lokalt.

På Volvo i Olofström har man en tvist uppe till centrala överläggningar, rörande fyra underhållstekniker. Men Jan-Erik Ahlér bedömer att det finns mellan 40 och 50 personer som jobbar på Unionens avtalsområde men som tillhör IF Metall.

- Med Ford som ägare verkar det som om man ganska frekvent tullar på våra befattningar. Det har inte med Metall att göra, det är företaget som tillsätter nya tjänster. Ett tu tre så ser man att det sitter en ny kollega och utför tjänstemannauppgifter.

- Det är någonting jag tycker eskalerar. Det är nästan skottpengar på tjänstemän i Fordvärlden, säger Jan-Erik Ahlér.

Medlemmarna ställer sig ofta frågande till gränsdragningstvisterna.
- Det är besvärliga frågor. Medlemmen förstår inte varför facken slåss om medlemmarna. Men det är ju inte dem vi slåss om. Vi värnar om våra kollektivavtalsområden, säger Kennet Morin.

Kollega har utan framgång försökt nå en representant för IF Metall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.