Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen: avtalsturlistor stort ansvar för de förtroendevalda
Ett sätt att bli av med obekväm personal eller en förutsättning för arbetsplatsens överlevnad? Avtalsturlistor är vanliga - och vanligast är de i tjänstemannayrkena.
Om det råder arbetsbrist på ett företag måste arbetsgivaren följa vissa turordningsregler vid uppsägning, enligt lagen om anställningsskydd, las. Det innebär att den som blev anställd sist, är först att bli av med jobbet, vilket egentligen är en sanning med modifikation eftersom las även har ett kompetenskrav.
Man kan också göra avvikelser från lagen genom kollektivavtal, om båda parter är överens. Då kommer arbetsgivaren och facket överens om en egen turordningslista, en avtalsturlista, där helt andra anställda kan komma på tal, oavsett anställningstid.
- Man tittar på kompetens. Vilka tjänster måste vara kvar för att företaget ska vara livsdugligt? Det ligger även i de anställdas intresse att inte ha fel personer på fel jobb, säger Bosse Hallberg som är avtalsexpert på Unionen.
Han tycker att det skapats en mytbildning kring lagen om anställningsskydd, las, som i princip fungerar på samma sätt som avtalsturlistor, med skillnaden att anställningstiden är central.
- Första sorteringsgrunden är alltid kompetens. Är du nyanställd och har en viss tjänst, spelar det ingen roll om din kollega har 30 år längre anställningstid om han eller hon inte har kompetens att klara av ditt jobb. Om alla har samma kvalifikationer så gäller principen först in, sist ut, men tjänstemannasidan ser inte ut så. Vi kan inte alltid gå in och ta över varandras jobb. 
Avtalsturlistorna kom till i samband med det första trygghetsavtalet som slöts i mitten av 1970-talet. Men de har förändrats en del genom åren. Tidigare fick man bland annat inte inkludera anställda som fyllt 62 år.
- Trygghetsavtalet har blivit dagens omställningsavtal. Fackklubbarna går med på att teckna avtalturlistor, i andra vågskålen betalar arbetsgivarna in en avgift till Trygghetsrådet som används för att underlätta för uppsagda att komma i nytt jobb.
- Ofta är avtalen också förknippade med att man kan förhandla fram bättre uppsägningsvillkor, exempelvis längre uppsägningstid, avtalspremier eller avgångsvederlag, säger Bosse Hallberg.
Listan är en överenskommelse vilket förutsätter att både fack och arbetsgivare är överrens om vilka som ska sägas upp. Klubben har alltid möjlighet att säga nej och då går man istället på en vanlig turordningslista, enligt las. Väljer man dock att säga upp enligt avtalslistan har den anställda mycket liten möjlighet att påverka sin uppsägning.
- Känner man sig orättvist behandlad finns mycket liten möjlighet att angripa det rättsligt. Det skulle vara om man kan visa att det är diskriminering, eller att arbetsgivaren har frångått listan.
Finns det en möjlighet att arbetsgivare använder avtalslistor för att göra sig av med obekväm personal?
- Det kan man såklart inte utesluta. Jag har hört några skräckexempel, men det viktiga är att klubben gör sin läxa och granskar varje uppsägning. Klubbarna får inte ta arbetsgivarens ord för gott utan måste undersöka om personen har den kompetens som krävs.
- Det är det vanligaste. Åtminstone vid större företagsförändringar.
Kan man säga att det blir vanligare?
- Nej, jag vill inte säga att det finns en trend åt ena eller andra hållet. Däremot var det mer tabubelagt att teckna listorna förut inom SIF och HTF. Men tabut med avtalsturlistor är överdramatiserat. Vi vet att de avtalen tecknas och måste stötta våra klubbar i det. Det kan lika gärna bli tokigt i en avtalsturlista som när man följer lagens ordning. Det handlar om att vara noggrann och klubbarna har ett stort ansvar då de är med och avgör om en anställd ska sägas upp eller inte.
Fakta
Stöd till förtroendevalda
Att vara förtroendevald innebär ett stort ansvar. Du kan alltid kontakta Unionen Direkt för stöd och råd i din roll som facklig representant på arbetsplatsen. De svarar på frågor och bollar förhandlingsproblem.
Kontakta Unionen Direkt på 0770 870 870 mån-fre 8.15-17.00
Unionen har också 18 regionkontor. Dem hittar du här
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
