Tysk professor varnar för återgång till löpande bandet
Tysk industri håller på att överge det senaste årtiondets strävan efter modernisering av arbetet. Kortsiktiga ekonomiska intressen tvingar fram ett återinförande av traditionell teknik och organisationsstruktur.
Michael Schumann, Tysklands ledande forskare inom industriell sociologi och ekonomi, varnar för en liknande utveckling i Sverige.
- De landvinningar som uppnåtts kommer inte med automatik att fortsätta och bestå, sa han vid ett föredrag vid Arbetslivsinstitutet på måndagen.
Michael Schumann talar om en renässans för det fordistiska löpande bandet. Även om det inte är en återgång till klassisk "Taylorism".
Som tecken på detta ser han en försämring beträffande arbetsvillkoren inom industrin i Tyskland, återinförande av hierarkier, kontroll och uteslutning. Raster tas bort, skift och nattarbete införs på bred front. Samtidigt utnyttjar man inte längre de ergonomiska anläggningar som finns som skulle kunna minska skadliga lyft. Monteringsarbete vid löpande band har börjat återinföras.
Vad ligger då bakom denna backlash? Enligt Michael Schumann har två aspekter särskild betydelse. I Tyskland går fem miljoner människor utan jobb. Den som kämpar för sysselsättning måste göra eftergifter på arbetsvillkoren. Men det är inte hela svaret.
Den ekonomiska globaliseringen har förändrat kapitalanvändningen i företagen. Ägarna kräver snabb utdelning, företagen bryr sig bara om projekt som lovar snabb utdelning. Man jämför sig med konkurrenterna och övertar deras arbetsmodeller.
- Monteringsfabriker i Brasilien eller USA bestämmer inte bara vinstmarginalerna och standardtider för produktion, utan används även som måttstock för teknik och organisation för tillverkning.
En ironi är, säger Schumann, att Tyskland har börjat härma den amerikanska industrins "låglöne-, lågkvalifikations- och priskonkurrensmodell" samtidigt som den börjat ifrågasättas i USA.
Michael Schumanns analys mötte motstånd bland den svenska tillverkningsindustrins representanter. Anders Boglind, chef för kompetens och ledarutveckling på Volvo PV, och Mats Lundström, chef för processutveckling på Volvo LV, nekade till att det finns en liknande utveckling i Sverige.
Camilla Lundgren, som sitter med i verkstadsklubbens styrelse på Volvo, höll dock med, men hon framhöll att tendensen inte är lika tydlig här.
- På åttiotalet satsade Volvo på människan. De två senaste åren har ekonomin blivit viktigare än människan. Ledningen försöker göra oss krismedvetna, skrämma oss.
LILIAN ALMROTH