Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tre frågor till...

tandhygienisten Annsofi Johannsen, vid Odontologiska institutionen vid Karolinska institutet, vars avhandling visar att långvarig stress och depressioner kan försämra tandhälsan och öka risken för tandlossning.<br /><br />Hur kan det komma sig?<br />
Publicerad
- I mina studier har jag tittat på dels patienter som själva säger att de känner sig ängsliga och dels patienter med diagnostiserad utmattningsdepression och har mätt olika kliniska parametrar i munnen. Framför allt de med utmattningsdepression visade sig ha mer inflammationer i tandköttet, fler och djupare tandköttsfickor och högre andel plack än de i den friska kontrollgruppen. Därmed finns det risk för tandlossning.
- Sambanden är oklara men en förklaring är att stresshormonet kortisol frigörs i samband med långvariga depressioner, vilket försämrar kroppens immunförsvar.
En deprimerad person kanske blir sämre på att sköta sin hälsa och kosthållning?
- Ja, det kan det vara så att den drabbade inte orkar borsta tänderna eller använda tandtråd och att man kanske äter mer frekvent och då får mer beläggning på tänderna. Är man rökare, så röker man oftare när man känner sig i de här tillstånden.
Hur motverkar man problemen?
- Genom att borsta tänderna noggrant, gå på kontroller oftare samt söka stöd och hjälp av tandvårdspersonal och då främst tandhygienister. Det är viktigt att patienten blir uppmärksammad på att det psykiska tillståndet kan göra att man får sämre munhälsa.


Friskvårdscheck ska locka fler


Endast en fjärdedel av alla arbetstagare utnyttjar det motionsbidrag som arbetsgivarna erbjuder. Det vill företaget Friskvårdschecken ändra på genom att införa en motionens motsvarighet till rikskuponger.
Friskvårdsbidraget används av de redan frälsta, de som skulle motionerat ändå. Vi vill få igång de inaktiva, säger företagets vd Henrik Ahlén.
Checkarna är på 250 kronor styck och kan lösas in hos ett stort antal friskvårdsleverantörer.
- En tryckt check blir som ett slags presentkort och en personlig påminnelse om at utnyttja förmånen, vilket förhoppningsvis leder till att fler kommer i gång och motionerar, säger Henrik Ahlén.
Inledningsvis lanseras checkarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, men efter hand ska satsningen utvidgas.


Friskare med flexkontor


Kontorspersonal som saknar fast arbetsplats mår bättre och känner större arbetstillfredsställelse än de med eget rum. Det visar en avhandling från KTH i Stockholm.
Förvånande. Mycket forskning visar på människors behov av att ha en privat sfär omkring sig på arbetet. När flexkontoren fungerar bra kan man tydligen det, men på en annan nivå. Man kan styra sin arbetssituation självständigt, säger forskaren Christina Danielsson.
På så kallade flexkontor gör medarbetarna delar av sitt arbete hemma eller hos kund och väl på arbetsplatsen pluggar man in datorn där det finns plats.
Forskningen visar att personal i öppna kontorslandskap med 10-24 medarbetare mår sämst. Såväl hälsan som arbetstillfredsställelsen är lägre.
Det är för många personer för att vara kompis med alla, för få för att vara anonym. Man känner sig bevakad och det saknas ofta back-up-rum när man behöver koncentration eller vill ringa avskilt, säger Christina Danielsson.


Utfrysning ökar risken för sjukskrivning


En svensk undersökning visar att var femte anställd inom kommun och landsting känner sig utfryst. Studien som är en av de största som gjorts på ämnet omfattar 9 000 kvinnor som följts under fem år. Resultatet visar att utfrysning på jobbet ökar risken för långtidssjukskrivning med 50 procent. Vad det beror på vet ingen säkert, men Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och projektledare för studien, tror att det kan bero på att de symptom man har förstärks i en miljö där man känner sig utfryst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.