- I mina studier har jag tittat på dels patienter som själva säger att de känner sig ängsliga och dels patienter med diagnostiserad utmattningsdepression och har mätt olika kliniska parametrar i munnen. Framför allt de med utmattningsdepression visade sig ha mer inflammationer i tandköttet, fler och djupare tandköttsfickor och högre andel plack än de i den friska kontrollgruppen. Därmed finns det risk för tandlossning.
- Sambanden är oklara men en förklaring är att stresshormonet kortisol frigörs i samband med långvariga depressioner, vilket försämrar kroppens immunförsvar.
En deprimerad person kanske blir sämre på att sköta sin hälsa och kosthållning?
- Ja, det kan det vara så att den drabbade inte orkar borsta tänderna eller använda tandtråd och att man kanske äter mer frekvent och då får mer beläggning på tänderna. Är man rökare, så röker man oftare när man känner sig i de här tillstånden.
Hur motverkar man problemen?
- Genom att borsta tänderna noggrant, gå på kontroller oftare samt söka stöd och hjälp av tandvårdspersonal och då främst tandhygienister. Det är viktigt att patienten blir uppmärksammad på att det psykiska tillståndet kan göra att man får sämre munhälsa.


Friskvårdscheck ska locka fler

Endast en fjärdedel av alla arbetstagare utnyttjar det motionsbidrag som arbetsgivarna erbjuder. Det vill företaget Friskvårdschecken ändra på genom att införa en motionens motsvarighet till rikskuponger.
Friskvårdsbidraget används av de redan frälsta, de som skulle motionerat ändå. Vi vill få igång de inaktiva, säger företagets vd Henrik Ahlén.
Checkarna är på 250 kronor styck och kan lösas in hos ett stort antal friskvårdsleverantörer.
- En tryckt check blir som ett slags presentkort och en personlig påminnelse om at utnyttja förmånen, vilket förhoppningsvis leder till att fler kommer i gång och motionerar, säger Henrik Ahlén.
Inledningsvis lanseras checkarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, men efter hand ska satsningen utvidgas.


Friskare med flexkontor

Kontorspersonal som saknar fast arbetsplats mår bättre och känner större arbetstillfredsställelse än de med eget rum. Det visar en avhandling från KTH i Stockholm.
Förvånande. Mycket forskning visar på människors behov av att ha en privat sfär omkring sig på arbetet. När flexkontoren fungerar bra kan man tydligen det, men på en annan nivå. Man kan styra sin arbetssituation självständigt, säger forskaren Christina Danielsson.
På så kallade flexkontor gör medarbetarna delar av sitt arbete hemma eller hos kund och väl på arbetsplatsen pluggar man in datorn där det finns plats.
Forskningen visar att personal i öppna kontorslandskap med 10-24 medarbetare mår sämst. Såväl hälsan som arbetstillfredsställelsen är lägre.
Det är för många personer för att vara kompis med alla, för få för att vara anonym. Man känner sig bevakad och det saknas ofta back-up-rum när man behöver koncentration eller vill ringa avskilt, säger Christina Danielsson.


Utfrysning ökar risken för sjukskrivning

En svensk undersökning visar att var femte anställd inom kommun och landsting känner sig utfryst. Studien som är en av de största som gjorts på ämnet omfattar 9 000 kvinnor som följts under fem år. Resultatet visar att utfrysning på jobbet ökar risken för långtidssjukskrivning med 50 procent. Vad det beror på vet ingen säkert, men Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och projektledare för studien, tror att det kan bero på att de symptom man har förstärks i en miljö där man känner sig utfryst.