Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tre frågor till...

Ingalill Bjöörn, ordförande för Astma- och allergiförbundet. <br />1,5 miljoner svenskar har pollenallergi, 300000 sjukskrev sig i fjol till följd av sina besvär.<br /><br />Hur blir säsongen i år?<br />
Publicerad
- Det blir mildare i år om man ska tro experterna, växterna orkar inte producera lika mycket frömjöl varje år, men blir det jättevarmt i maj kan det bli tufft ändå. Björken får sina hängen i slutet av april och gräsallergin slår till i slutet av maj. Hur sjuk du blir beror inte bara på hur svår allergi du har utan också på vädret. En regnig vår ger inte lika mycket besvär, då virvlar pollen inte runt lika mycket.
- Forskare tror att pollensäsongen blir allt längre på grund av klimatförändringen, förra året var det till exempel en väldigt lång period med värme in i oktober. Pollenkornen innehåller också allt mer luftföroreningar som förstärker den allergiska reaktionen och det kommer in nya pollensorter från Tyskland och Polen som gradvis förflyttar sig norrut.

Hur förbättrar man arbetsmiljön för en pollenallergiker?
- Det är viktigt med en god inomhusluft. Man ska inte stänga ventilationen men det måste finnas ett filter som stoppar pollen. Om man måste öppna fönstren och vädra bör man göra det vid tidpunkter när det är fuktigt ute. Man ska naturligtvis inte heller ta in björkris eller andra växter som kan utlösa allergier på arbetsplatsen, de avger pollen även om de står torrt och inte sätts i vatten.

Ni jobbar för att få fler mätstationer i landet, varför det?
- På mätstationerna räknas mängden pollen i luften och man gör prognoser. De ger viktig information så att en allergiker kan planera sin dag, alltså om man måste ta bilen till jobbet istället för att cykla eller skjutsa ett allergiskt barn till skolan. Det finns ett 15-tal mätstationer men tyvärr täcker de inte hela landet, det skulle behövas minst 25.


Morötter skyddar magen


Risken för att drabbas av magcancer minskar med 57 procent om man äter tre prortioner morötter i veckan jämfört med om man äter mindre än en portion. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att det är antioxidanten betakaroten som ger den skyddande effekten.


Skvallra på jobbet - må bättre


Skvaller och skitprat på arbetsplatsen anses ofta vara något som påverkar en grupp negativt. Men enligt Jonas Frykman, etnolog vid Lunds universitet, kan skvaller runt fikabordet också vara ett friskhetstecken - det sociala livet på arbetsplatsen fungerar. I stora och dåligt fungerande organisationer är det ofta ont om skvaller.- Det är ett tecken på att man bryr sig om varandra. Det har en kollosalt sammanhållande effekt och det är också ett sätt att stärka sin självkänsla, säger Jonas Frykman till Expressen.
Kvällstidningen tipsar dessutom om hur du skvallrar bäst: Skvallra om kollegor och inte om en chef långt bort - skvallret blir bättre om alla känner personen. Tänk på vem du pratar med - ett skvaller till fel person kan lätt ställa till med problem. Avslutningsvis passar tidningen dock på att varna för att gränsen mellan snällt skvaller och elakt förtal kan var hårfin.


5 000 måttband mäter hälsan på jobbet


5000 anställda på Karolinska Universitetssjukhuset kommer inom kort att få varsitt måttband i brevlådan. Syftet är att komma åt kopplingar mellan hälsa och arbetsmiljö.
Måttbandet ska användas till att mäta personalens midjemått, som till skillnad från kroppsvikten ger en bra fingervisning om risken att drabbas av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Förutom måttbanden används en internetbaserad enkät som samlar in personalens upplevelser av arbetsmiljön, ledarskapet och den egna hälsan. När enkäten är ifylld får varje medarbetare omedelbart en skräddarsydd återkoppling och erbjuds olika typer av stöd, till exempel träningsrådgivning eller stresshantering.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.