Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Toppchefer värda sin lön

En majoritet av Sveriges arbetstagare anser att svenska toppchefer har rimliga löner, visar en ny studie. Fyra av fem slår fast att deras chefer jobbar minst lika hårt som de själva.
Ola Rennstam Publicerad

Tycker du och kollegorna att chefen har alldeles för bra betalt? Då är ni faktiskt i minoritet. Sex av tio av de svenska arbetstagarna anser nämligen att landets toppchefer har en helt rimlig lön jämfört med vad de uträttar.

Minst missnöje med chefernas löner råder det bland män och anställda i den finansiella sektorn. Mest gnäll kommer från kvinnor och bland dem som arbetar inom utbildnings- och transportsektorn, den offentliga sektorn samt i tillverkningsindustrin.

Och berömmet till de svenska toppcheferna bara fortsätter. Enligt undersökningen, som gjorts av rekryteringsföretaget Kelly services, anser 78 procent av de svenska arbetstagarna att deras chefer jobbar hårdare eller minst lika hårt som de själva.

Studien visar även att två av tre tycker att chefen motiverar dem att göra ett bättre jobb och ökar deras produktivitet. 76 procent av svenskarna slår fast att chefen förstår precis vilka arbetsuppgifter de har och vad de uträttar på jobbet.

Men sen finns det förstås en massa tråkmånsar som alltid ser glaset som halvtomt istället för halvfullt. Dessa petnoga typer väljer förstås att vända på sifforna och då blir undersökningen plötsligt inte lika rolig läsning för dem i ledande ställning:

  • 42 procent av svenska arbetstagare anser att ledande befattningshavare har för hög lön
  • 22 procent anser att de jobbar hårdare än deras chefer
  • 24 procent anser inte att chefen förstår vad det uträttar på jobbet varje dag
  • 34 procent anser inte att chefen motiverar dem att göra ett bättre jobb eller ökar deras produktivitet

Louise Kjellberg, regionchef på Kelly services, är orolig över resultatet i studien.
- Om inte cheferna kan få sina medarbetare att förstå vad de faktiskt uträttar i företaget kan vi till slut hamna i en situation där den marknadsmässiga lönen för svenska toppchefer måste sänkas. Och då kan nya problem uppstå, bland annat blir det svårare att hitta chefskandidater som är beredda att axla ett stort ansvar för en lägre lön, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.