Ju senare man börjar jobba desto mindre pension får man. Pensionssystemens utformning gör att de pengar man tjänar in tidigt i karriären blir extra betydelsefulla.
Samtidigt blir det allt vanligare att man väntar med att börja jobba. 2004 var den så kallade etableringsåldern, den ålder då 75 procent av en årskull är sysselsatt på arbetsmarknaden, 28 år.
För tjänstepensionen ITP:s del kan det ge betydande förluster, visar siffror från Alecta.
Enligt ett räkneexempel kommer en 25-åring som börjar jobba med en lön på 22 000 kronor i år få cirka 9 000 kronor mer i tjänstepension än om hon hade väntat ytterligare 5 år med att börja jobba. Dock ska man notera att slutlönen, den lön hon har vid pensioneringen om 40 år, i det första fallet är över 100 000 kronor i månaden.
Det här är effekter som de flesta inte är medvetna om. Eva Adolphson anser därför att det är viktigt att varna för riskerna med att skjuta upp inträdet i arbetslivet.
- Ska man in som privattjänsteman bör man vara färdigutbildad vid 25. Annars kan det få förödande effekter för tjänstepensionen, säger Eva Adolphson.
Den som ändå väljer att vänta med att börja jobba har bara ett alternativ för att höja pensionen.
- Det finns bara ett sätt för att kompensera för att man kommer in sent i arbetslivet, att jobba längre, säger Eva Adolphson.
Hennes råd är att man noga bör tänka över sin studiegång.
- Generellt ska man vara lite skeptisk till den aggressiva marknadsföring som högskolor och universitet ägnar sig åt.
Även om unga inte i första hand funderar på pensionen är oron för att pensionen inte ska räcka till uppenbarligen stor bland dem som redan arbetar. Enligt en undersökning från pensionsbolaget Fora tror varannan tjänsteman att pensionen inte kommer att räcka när de blir pensionärer. Två tredjedelar av arbetarna tror detsamma.

NIKLAS HALLSTEDT