Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

TCO tror inte på kvotering av föräldraledigheten

- Att påstå att det är kvinnornas ovilja att dela föräldraförsäkringen lika som ligger bakom ojämlikheten på arbetsmarknaden är att göra det lätt för sig.Det anser TCO:s ordförande Sture Nordh apropå de senaste dagarnas debatt.
Publicerad
Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg menar att kvinnorna har sig själva att skylla för att lönerna halkar efter. Men Sture Nordh håller inte med.
- Jag tror att det finns exempel på kvinnor som vill ha en stor del av föräldraledigheten. Det ingår i familjens privata könskontrakt. Men att hävda att det är främsta orsaken till att det ser ut som det gör är att dra det för långt.
Han menar att samhället har ett könsmönster och normer som är svåra att bryta, och som inte nödvändigtvis hänger ihop med föräldraförsäkringen.
I en undersökning vill 18 procent av männen, men bara 13 procent av kvinnorna dela mer lika på tiden hemma med barn. I dag ligger männens andel av föräldraledigheten på mellan 15 och 20 procent. Men att kvotera för mer jämställdhet tror inte Sture Nordh är en lösning.
- Du får gärna säga att vi fegar, men vårt förslag är att man inför en jämställdhetsbonus. Det är ett avsevärt bättre förslag. Om vi kvoterar rakt av kommer vi att få en diskussion om stalinism. Våra medlemmar vill inte att vi går in i deras liv och talar om för dem hur de ska göra. Men i grunden är min uppfattning att det bör delas lika. Det handlar om männens rätt till sina barn.
TCO:s jämställdhetsbonus innebär att mamman respektive pappan får 90 procent av inkomsten upp till taket för halva tiden var. Om någon av föräldrarna tar mindre än halva tiden och överlåter sina dagar till den andra föräldern ska ersättningen gå tillbaka ner till dagens nivå på 80 procent. Dessutom vill TCO höja taket till tio basbelopp i stället för dagen 7,5.
- Då försvinner de argument som används, som att man förlorar för mycket i inkomst. Det blir också lättare för män i manliga miljöer att hävda ekonomiska argument för sin föräldraledighet. Det går ju hem i de sammanhangen, det är ingen som tycker att det är konstigt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.