Varje år försvinner mellan 400 000 och 450 000 jobb från den svenska arbetsmarknaden, ungefär en tiondel av alla jobb. Det är inget att gråta över, anser Sture Nordh. Det tillkommer nästan lika många nya jobb, även om det på senare år uppstått ett litet minus.
Denna så kallade omloppshastighet av arbetstillfällen är högre i Sverige än i många andra länder och en av våra stora fördelar i en globaliserad värld, förklarar Sture Nordh. Men för att möta utmaningarna måste vi skapa ännu fler nya jobb.
- I framtiden kommer förändringstrycket att bli ännu hårdare. Kan vi bara möta det så är globaliseringen ingenting vi behöver vara rädda för, sade Sture Nordh vid ett lunchföredrag på ABF.
Globaliseringen inrymmer i själva verket en mängd möjligheter, anser han. Inte bara för de hundratals miljoner människor i världen som kan förverkliga sina livsmål, vars strävanden förmodligen kommer att välta hårt stensatta diktaturer över ända. Den öppnar också möjligheter för Sverige, förutsatt att vår ekonomi fortsätter att vara dynamisk. Idag finns en medelklass i Kina som är lika stor som USA:s befolkning och som vill köpa Volvobilar och mobiltelefoner.
- Vem trodde för några år sedan att det skulle skapas svenska företag som omsätter miljoner på att sälja ringsignaler till kineser?
Men ingen kan räkna med att stanna kvar på samma arbetsplats hela yrkeslivet. Facket ska inte klamra sig fast vid gamla företag eller gamla strukturer som i många andra länder. Istället måste vi hitta nya trygghetssystem som hjälper individer att lära nytt, gång på gång så att man klarar ett långt arbetsliv.
- Människor måste få nya chanser om och om igen. De måste ha en vingarnas trygghet, sade Sture Nordh.
Han talade om ett gigantiskt kunskapslyft som måste till. Gymnasierna och högskolan bör i högre grad än i dag öppnas för människor i alla åldrar och kunna erbjuda vassa yrkesinriktade utbildningar på den nivå där människor befinner sig kunskapsmässigt. Sture Nordh ville se ett förbättrat studiestöd. Men han vill även att personliga satsningar på studier ska uppmuntras av systemet. Varför är pensionssparande skattesubventionerat, frågade Sture Nordh.
- Varför ska inte spararen kunna använda en del av pensionssparandet att toppa upp ett studiestöd för att lära nytt?
THOMAS HELDMARK
Denna så kallade omloppshastighet av arbetstillfällen är högre i Sverige än i många andra länder och en av våra stora fördelar i en globaliserad värld, förklarar Sture Nordh. Men för att möta utmaningarna måste vi skapa ännu fler nya jobb.
- I framtiden kommer förändringstrycket att bli ännu hårdare. Kan vi bara möta det så är globaliseringen ingenting vi behöver vara rädda för, sade Sture Nordh vid ett lunchföredrag på ABF.
Globaliseringen inrymmer i själva verket en mängd möjligheter, anser han. Inte bara för de hundratals miljoner människor i världen som kan förverkliga sina livsmål, vars strävanden förmodligen kommer att välta hårt stensatta diktaturer över ända. Den öppnar också möjligheter för Sverige, förutsatt att vår ekonomi fortsätter att vara dynamisk. Idag finns en medelklass i Kina som är lika stor som USA:s befolkning och som vill köpa Volvobilar och mobiltelefoner.
- Vem trodde för några år sedan att det skulle skapas svenska företag som omsätter miljoner på att sälja ringsignaler till kineser?
Men ingen kan räkna med att stanna kvar på samma arbetsplats hela yrkeslivet. Facket ska inte klamra sig fast vid gamla företag eller gamla strukturer som i många andra länder. Istället måste vi hitta nya trygghetssystem som hjälper individer att lära nytt, gång på gång så att man klarar ett långt arbetsliv.
- Människor måste få nya chanser om och om igen. De måste ha en vingarnas trygghet, sade Sture Nordh.
Han talade om ett gigantiskt kunskapslyft som måste till. Gymnasierna och högskolan bör i högre grad än i dag öppnas för människor i alla åldrar och kunna erbjuda vassa yrkesinriktade utbildningar på den nivå där människor befinner sig kunskapsmässigt. Sture Nordh ville se ett förbättrat studiestöd. Men han vill även att personliga satsningar på studier ska uppmuntras av systemet. Varför är pensionssparande skattesubventionerat, frågade Sture Nordh.
- Varför ska inte spararen kunna använda en del av pensionssparandet att toppa upp ett studiestöd för att lära nytt?
THOMAS HELDMARK
