Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

TCO kräver: Lagstiftning för att värna om integritet

Publicerad

TCO kräver:

Lagstiftning för att värna integriteten

En städerska vid Oskarshamns kärnkraftverk gjorde fel när hon vägrade drogtesta sig. Däremot hade hon all rätt att vägra delta i ett alkoholtest. Det skriver Arbetsdomstolen, AD, i en dom.

– Som ALNA-aktiv känner jag mig beklämd efter att ha läst domen. Den lämnar en i stor ovisshet om gränssättning och rollfördelning i arbetet för att motverka drogmissbruk på arbetsplatsen, säger Lennart Sjösten, ombudsman på SIF med arbetstids- och sociala frågor på sitt bord.
Han är kritisk till att AD inte redovisat något av de utlåtanden som olika experter på drogmissbruk och företagshälsovård lämnat.
– I stället har Statens kärnkraftsinspektions, SKI, tyckande samt den strikta juridiska synen på arbetsgivarens maktställning i arbetslivet fått mycket utrymme.
Lennart Sjösten hoppas i stället på lagstiftning, något som även TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär förespråkar.
– En sådan lagstiftning skulle bättre än praxis kunna integrera människorättskonventionens regler om skydd för den personliga integriteten, säger Hamskär.
Kent Brorsson som är arbetsrättschef på Svenska arbetsgivareföreningen är i stort sett nöjd med domen.
– Domen ger arbetsgivaren möjlighet att drogtesta personal där verksamheten kräver det. Däremot är det ett konstigt synsätt att göra skillnad på alkohol- och drogtest, säger han.
Kent Brorsson tror inte att samarbetet mot drogmissbruk kommer att äventyras av domen.
– Däremot kan den ge felaktiga signaler – att alkoholmissbruk skulle vara legitimt.
Men enligt hans tolkning av domen kan alkoholtester bli accepterade om man använder sig av andra och säkrare metoder än i Oskarshamns-fallet.

LILIAN ALMROTH © SIF-tidningen 1998

Fotnot: ALNA är ett partssammansatt organ där LO, TCO och SAF tillsammans arbetar för att minska drog- och alkoholmissbruket i arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.