Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sverige sämst vad gäller examen

Publicerad


från långa utbildningar

Fyra av tio tar inte ut sin högskoleexamen. På sikt kan detta medföra risk för tillväxttakten i svenska företag. Det hävdar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv har i en enkät jämfört företagens behov av rekryteringar med vad högskolorna kan erbjuda av examinerade studenter i ekonomi, teknik och naturvetenskap. I stort tycker företagen att önskemålen motsvaras av innehållet i utbildningarna. Men när det gäller färdigutbildade studenter finns övrigt att önska. Det senare gäller framför allt personer med examen från tekniska IT-utbildningar.
Skälen är många. Många hoppar av efter mycket kort tid. Andra blir nästan färdiga men rekryteras till näringslivet redan på högskolan. Det senare gäller främst branscher i snabb expansion, till exempel it-företag. Sex av tio företag, vill att de går färdigt sina utbildningar under anställningen. En del företag uppmuntrar de anställda genom lönepåslag efter uttagen examen. ABB är ett av dem.
- Vi tror att det är bra för den sociala kompetensen och den personliga utvecklingen att gå färdigt sin utbildning. Det innebär ju att man avslutar ett påbörjat projekt, sade Carina Heander-Malmgren, personaldirektör på ABB.
Att många företag ändå rekryterar icke examinerade studenter beror på att det funnits en stor brist. Sex av tio tillfrågade har misslyckats med att rekrytera till viktiga tjänster.
13 procent av Sveriges befolkning mellan 25 och 64 år har en akademisk examen på utbildningar om minst tre år. I åldersgruppen 25 – 34 år är det var tionde. Sverige finns därmed i botten av jämförbara länder. Dessutom är trenden sjunkande i Sverige, allt färre väljer långa högre utbildningar, medan den i jämförbara länder är den motsatta. Det innebär att många svenska företag kan tänka sig att rekrytera personal från utlandet. 40 procent av företagen har redan tvingats göra det.
Johan Almqvist, vice ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer var kritisk på den punkten:
- När nu företagen har så svårt att rekrytera, så tycker jag att de borde ge studenterna bättre möjligheter till praktik. Om man studerar till exempel teknisk fysik, så är det nästan omöjligt att få en praktikplats.

GUNNAR HÄGG© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.