Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenskt Näringsliv tror på minimilöner efter Vaxholmskonflikt

Facket och arbetsgivarna kan tvingas att förhandla om ett system för lägstalöner. Det är Svenskt Näringslivs bedömning efter EG-domstolens förhandlingar om Vaxholmskonflikten.
Publicerad
Det finns tillfällen då facket har rätt att vidta stridsåtgärder mot gästspelande utländska företag. Men bara när företaget har ett kollektivavtal som inte lever upp till utstationeringsdirektivets miniminivåer.
Så tolkar Svenskt Näringslivs arbetsrättsexpert Kent Brorsson EU-kommissionens inlägg i domstolsförhandlingen. Han anser att kommissionen tog klar ställning för utstationeringsdirektivets krav på minimilöner.
- Utstationeringsdirektivet är ett tak inte ett golv. Tar facken stridsåtgärder för krav därutöver så hindras den fria rörligheten, säger Kent Brorsson.
Han såg en skiljelinje mellan nya och äldre medlemsländer, där de äldre stödde den svenska linjen. Men han noterade att Tyskland ändå markerade att det finns en gräns för när fackliga stridsåtgärder står i konflikt med den fria rörligheten.
Kent Brorsson menar att EU-kommissionen pekade ut en mellanväg där den så kallade Lex Britannia, som ger facket rätt att vidta stridsåtgärder, kan kopplas till utstationeringsdirektivet.
Det förutsätter att facket och arbetsgivarna etablerar en normbildning när det gäller minimilöner. Samt att en rad andra krav om gransknings- och utbildningsavgifter, som Byggnads har som avtalskrav, rensas bort.
- Kraven får inte gå utöver listan i direktivet. Det är min gissning att EG-domstolen kommer fram till den slutsatsen, säger Kent Brorsson.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.