Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Svenskt Näringsliv räknar fel"

Svenskt Näringslivs kritik av Arbetsförmedlingen syftar till att överföra offentliga medel till privata aktörer. Det säger Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson, som både anser att Svenskt Näringsliv räknat fel och inte heller förstått Arbetsförmedlingens uppdrag.
Göran Jacobsson Publicerad 24 maj 2010, kl 16:03

- Det är svårt att fånga Arbetsförmedlingens betydelse i kvantitativa termer. Vi jobbar med att stärka arbetssökande för att de ska kunna få arbete. När folk väl lycka få ett arbete är det inte alls säkert att de tillskriver oss det, säger analyschefen.

Hans invändningar rör en rapport som Svenskt Näringsliv tagit fram genom att sammanställa uppgifter från Scbs arbetskraftsundersökningar och från Arbetsförmedlingen. Organisationen drar slutsatsen att Arbetsförmedlingen inte sköter sitt jobb eftersom bara 12 procent av dem som får arbete anser att de fått sitt nya arbete med hjälp av förmedlingen. Svensk Näringsliv hävdar också att varje arbetsförmedlare bara förmedlar 9,4 jobb per år och att varje förmedlar arbete kostar drygt 60?000 kronor.

Arbetsförmedlingens Clas Olsson säger att Svenskt Näringsliv räknar fel. Han kommer fram till att förmedlingen ordnar dubbelt så många arbeten.

Unionens förbundsekonom Gösta Karlsson tycker att Svenskt Näringsliv gör en ojust betraktelse, eftersom arbetsgivarna inte tittar på vilket uppdrag Arbetsförmedlingen har.

- Det är visserligen bra att titta på Arbetsförmedlingens verksamhet, men det är ett antal saker som haltar i Svenskt Näringslivs kritik, säger Gösta Karlsson.

Han pekar också på att Arbetsförmedlingen är en ny myndighet och det tar tid för en ny organisation att fungera väl.

Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att det vore bra att utsätta Arbetsförmedlingen för mer konkurrens och i större utsträckning släppa in privata aktörer.

Arbetsförmedlingens Clas Olsson konstaterar krasst att arbetsgivarnas tydliga syfte är att komma åt offentliga pengar.

Gösta Karlsson förklarar att Unionen är ganska positiv till privata aktörer under förutsättning att deras uppdrag är tydligt formulerat.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.