Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenska pensioner i strykklass

År 2048 kommer svenska pensionärer inte ens att få ut hälften av sin tidigare lön i pension. Det spår EU-kommissionen i en utredning, men säger samtidigt att Sverige har ett balanserat pensionssystem.
Linda Svensson Publicerad 17 november 2010, kl 14:56

Pensionskostnaderna kommer att öka i nästan alla EU-länder. Anledningen är en allt äldre befolkning som föder färre barn och går i pension allt tidigare. Detta diskuterar EU:s finansministrar i dag, onsdag.

Många länder har genomfört eller håller på att genomföra reformer av sina pensionssystem. Att till exempel Frankrike höjde pensionsåldern tidigare i höst undgick knappast någon.

Men förändringarna till trots kommer många länder att ha svårt att uppfylla sina pensionsåtaganden, åtminstone med någorlunda sunda finanser i övrigt.

I en rapport som ministrarna diskuterar i dag slås fast att behovet av reformer är stort.

Sverige genomförde en pensionsreform 1999. Då infördes bland annat premiepensionen, den del som arbetstagarna själva placerar, samt balanseringssystemet, som innebär att det görs beräkningar på medellivslängd och hur mycket pengar som behövs för att försörja pensionärerna över tid, och att utgifterna anpassas automatiskt efter de beräkningarna. Samtidigt försvann pensionsåldern.

- 65 år ligger hårt inpräntat i folks medvetande, men vi har numera flexibel pensionsålder. Vi kan ta ut pension tidigast från 61 och har rätt att jobba till 67, säger Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Han menar att det svenska pensionssystemet tillhör de bättre i Europa.

- Det finns inget perfekt pensionssystem, men det svenska ligger långt framme när det gäller finansiell balans. Det är klart att pensionärerna som det senaste året fått en sänkning av sin pension inte tycker att det är perfekt.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.