Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenska fack inte problemet

Det är facket i Norge som hotar med strejk om SAS säljer sitt bolag för marktjänster. SAS-chefen Mats Jansson var otydlig när han presenterade årsbokslutet.
Göran Jacobsson Publicerad
SAS flygplan på marken

Tidningen Kollega har kunnat berätta att Unionens företrädare på SAS är upprörda över Mats Janssons uttalanden. Han har sagt att strejkhot från facket gjort att företaget inte kan sälja SGS och att strejkhot bidragit till det dåliga resultatet.

Mats Jansson är sjuk och företagets informationschef Bertil Ternert förklarar att det där om SGS och strejkhot inte gäller svenska facket utan facken i Norge. Dessutom har i danska tidningar funnits uppgifter om att facket varit på gång att strejka.

Ulla Gröntvedt, facklig företrädare för Unionen och bland annat facklig representant i koncernstyrelsen, betecknar informationschefens förklaring som en efterhandskonstruktion.

Bertil Ternert står dock på sig och säger:

Det finns skillnaderna mellan svenska facket och facken i Danmark och Norge. De svenska är mer försiktiga i sina uttalanden.

Han kan dock inte förklara varför Mats Jansson inte var tydlig med vad han menade. Bertil Ternert säger att SAS är ett komplext företag där det finns smittoeffekter. Uttalanden i ett nordiskt land färgar av sig på de andra. Bertil Ternert säger att hoten om strejk nu fått till effekt att SGS, som är SAS bolag för marktjänster, inte säljs utan fått krav på ökad lönsamhet och effektivitet. Det finns inga beslut om en senare försäljning. Utvecklingen i SGS får avgöra företags framtid.

Det känns orättfärdigt att Mats Jansson angriper oss. Han drar alla över en kam och jag förstår inte vad han pratar om, säger Sven Cahier, ordförande för SAS tjänstemannaförening - Unionen, som organiserar runt 1 400 personer i olika SAS-bolag.

Han tycker att det finns en fixering vid strejker hos företagsledningen - inte hos facket. SAS har enligt honom inte heller kunnat lägga fram några hållbara argument för en försäljning av SGS.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.