Handelsminister Leif Pagrotsky presenterade i dag regeringens handelssatsningar på svensk bioteknik. Syftet med det treåriga projektet är att locka utländska investeringar till Sverige.
- Sverige har en mycket bra utgångspunkt, men landet är för litet. Vi behöver utländska investeringar över hela linjen, från patent till färdig produkt, säger Leif Pagrotsky, som tror att biotekniken kommer att få en minst lika stor betydelse som telekom.
Sverige har i dag 234 bioteknikföretag, och är fjärde störst i Europa efter Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Intresset var stort när det blev känt att Sverige sitter på en tredjedel av världens 70 stamcellslinjer, framodlade ur embryon och i USA godkända för statliga forskningsanslag.
Detta tillsammans med en lång och bred erfarenhet av läkemedelsindustri, kvalificerade forskare, gott samarbete med sjukhuskliniker och med högkvalitativa patientregister gör att Sveriges har relativt en relativt framskjuten plats i bioteknologisk forskning.
Men för att utvecklas behövs tillskott utifrån, inte minst när det gäller forskare, men också riskkapital och marknadsföring. Målet är att skapa intressanta forskarmiljöer.
- Vi måste koncentrera oss geografiskt. Vi har inte råd att befinna oss överallt, säger Leif Pagrotsky.
Marknadsföringsorganet Invest in Sweden Agency, ISA, får i år 2,5 miljoner för att göra Sveriges tre biotekniska kluster kända: Stockholm/Uppsala, Göteborg och Malmö/Lund.
Dessa väntas specialisera sig på ett begränsat antal områden, där svensk forskning ligger långt framme.
Stamceller och utvecklingsbiologi kan vara ett sådant område tillsammans med neurologi, regenerations-, diabetes-, transplantations- och vissa former av cancerforskning, uppger lundaprofessorn Per Belfrage, ordförande i "Medicon Valley Academy" och en av medlemmarna i en av Pagrotsky nytillsatt grupp.
Denna grupp, "Swedish Biotech Promotion Team", ska hjälpa exportrådet och ambassaderna att föra ut budskapet om svensk bioteknik utomlands.

MARIE NÄRLID