Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt ordna bättre villkor för eventsäljare

Många har upprörts över de arbetsvillkor bland unga eventsäljare som avslöjades av SVT:s Dokument inifrån i går kväll.
- Skrämmande, fullständigt oacceptabelt och i strid med både lagar och regler, kommenterar Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.
Anita Täpp Publicerad 21 februari 2011, kl 16:38

I teveprogrammet skildrades hur unga eventsäljare vid företaget MSG The Phone House, som stod och sålde mobiltelefoner och abonnemang på gator, torg och i köpcentrum, först förespeglades väldigt höga lönenivåer, trots att de flesta enbart hade en provisionsbaserad lön, och sedan kunde jobba upp till tolv timmar per dag, med små möjligheter till rast, i en mycket pressad arbetssituation.

- Det här är en allvarlig påminnelse om att det håller på att växa fram en arbetsmarknadens bakgård, där inte minst unga människor utnyttjas under fullständigt orimliga arbetsvillkor.

Cecilia Fahlberg anser att programmet visar på vikten av kollektivavtal, hög organisationsgrad och fackligt medlemskap.

Vad gör då Unionen för att förbättra eventsäljarnas villkor?
- Vi vill ju naturligtvis teckna kollektivavtal på de här företagen så att eventsäljarna får bra arbets- och anställningsvillkor, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen.

- Men eftersom en del säljer elabonnemang, medan andra värvar bidragsgivare till välgörenhetsorganisationer eller säljer telefoner och abonnemang skulle det i vår värld kanske vara olika kollektivavtal för de olika branscherna. Precis som det exempelvis är för de resande säljare som i dag omfattas av olika kollektivavtal.

Om ett företag som arbetar med eventförsäljning går in i en arbetsgivarorganisation, som Svensk Handel eller Almega, kan sedan arbetsgivarorganisationen och facket komma överens om vilket kollektivavtal som ska gälla för de anställda, beroende på vad de säljer.

Men om nu företagen inte självmant går med i en arbetsgivareorganisation och tecknar kollektivavtal, vad krävs då för att komma dit?
- Vi kan naturligtvis prata med de här företagen. Unionens regionkontor kan begära förhandling där vi säger att vi tycker arbetsgivaren ska gå med. Säger då företaget nej, kan vi hålla medlemsmöten där vi försöker få upp intresset och engagemanget för att teckna kollektivavtal, säger Gunilla Bäcklund.

- Men då måste det också finnas en grupp medlemmar som vill ha kollektivavtal. Om det finns det kan vi ta kontakt med företaget och berätta att vi har medlemmar där som vill ha kollektivavtal och sedan förhandla om vilka villkor man ska ha, exempelvis vad gäller lägstlöner. Problemet är att man inom den här branschen ofta inte ens vågar tala om att man är med i facket. Dessutom jobbar de flesta bara en kortare period med det här innan de går vidare till något annat. Och då blir det svårt med kollektivavtalstecknandet.

Så vad gör man då?
- Det är ju inte en helt omöjlig situation. Vi har exempelvis fått till kollektivavtal på en del telemarketingföretag. Men när jag jobbade med det förut kunde det ibland ta tre, fyra år innan vi lyckades få till ett avtal. Och för det krävs mycket tjat, upprepade förhandlingar och möten. Så det blir väldigt mycket jobb för regionerna.

Om fackliga medlemmar som är anställda vid ett företag som vägrar teckna kollektivavtal ändå vill ha ett sådant kan facket i sista hand ta till stridsåtgärder, som blockad eller strejk, för att försöka tvinga arbetsgivaren att teckna avtal.

Om du missade teveprogrammet kan du se det här

Fakta

Eventsäljare
Arbetar exempelvis med att sälja mobiltelefoner och abonnemang eller samlar in pengar till en ideell organisation som anlitat ett företag för att sköta insamlingen. Enligt Gunilla Bäcklund är det ovanligt att eventföretag har kollektivavtal varför de anställda exempelvis saknar både försäkringar och tjänstepension. Genom konkurrensklausuler och tystnadsplikt i anställningsavtalen begränsas ofta säljarnas frihet. De flesta jobbar arbetar betydligt mer än den lagstadgade 40-timmars veckan och har ingen fast lön utan bara provision.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.