Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt kräva intyg från första sjukdagen

Regeringens förslag om att alla arbetsgivare ska kunna kräva läkarintyg &quot;första sjukfrånvarodagen&quot; blir svårt att genomföra. Det lär i praktiken endast beröra en minoritet av löntagarna och först från sjukdag två.<br />
Publicerad
Regeringens planer på att genomdriva en skärpning av lagen om sjuklön har mött hård kritik från främst fackligt håll. Kritikerna har skjutit in sig på att läkarna har viktigare patienter att ta hand om och att det kan vara svårt för någon med hög feber eller ryggskott att ta sig till en läkare.
Men alla sjuka lär inte behöva köa på vårdcentralerna. Arbetsgivare ska bara kunna kräva intyg för den första sjukveckan om det finns "särskilda skäl". Enligt lagens förarbeten är det då man misstänker att någon har speciella rehabiliteringsbehov eller ofta är borta av andra skäl än sjukdom.
Dessutom måste arbetsgivaren framföra sitt krav skriftligt, det räcker inte med ett telefonsamtal. Det innebär att kravet om läkarintyg från dag ett endast kan gälla framtida sjukperioder, och då endast under ett år.
I praktiken behöver den anställde ändå inte lämna intyg för den första sjukdagen, eftersom det är en karensdag utan ersättning. Av lagen om sjuklön framgår att man inte kan straffas på annat sätt än att gå miste om ersättning för den tid som man saknar intyg för. Har man intyg från dag två så har man rätt till sjuklön från dag två.
- Jag vet inte hur det kommer att fungera i detalj... men det är nog så, säger Mattias Lundbäck, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
Lagförslaget lär drivas igenom av riksdagens majoritet och träda i kraft till årsskiftet. Redan nu finns dock möjlighet för arbetsgivare att med hjälp av Försäkringskassan kräva sjukintyg för den första frånvaroveckan. Det gäller anställda som ofta är sjukskrivna, alltså samma grupp som lagändringen fokuserar på. Skillnaden är bara att från nästa år kan arbetsgivare slippa ta hjälp av Försäkringskassan.
Denna möjlighet finns redan inskriven i kollektivavtalen i vissa branscher, men regeringen har inte utrett hur det fungerat.

DAG BREMBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.