Regeringens planer på att genomdriva en skärpning av lagen om sjuklön har mött hård kritik från främst fackligt håll. Kritikerna har skjutit in sig på att läkarna har viktigare patienter att ta hand om och att det kan vara svårt för någon med hög feber eller ryggskott att ta sig till en läkare.
Men alla sjuka lär inte behöva köa på vårdcentralerna. Arbetsgivare ska bara kunna kräva intyg för den första sjukveckan om det finns "särskilda skäl". Enligt lagens förarbeten är det då man misstänker att någon har speciella rehabiliteringsbehov eller ofta är borta av andra skäl än sjukdom.
Dessutom måste arbetsgivaren framföra sitt krav skriftligt, det räcker inte med ett telefonsamtal. Det innebär att kravet om läkarintyg från dag ett endast kan gälla framtida sjukperioder, och då endast under ett år.
I praktiken behöver den anställde ändå inte lämna intyg för den första sjukdagen, eftersom det är en karensdag utan ersättning. Av lagen om sjuklön framgår att man inte kan straffas på annat sätt än att gå miste om ersättning för den tid som man saknar intyg för. Har man intyg från dag två så har man rätt till sjuklön från dag två.
- Jag vet inte hur det kommer att fungera i detalj... men det är nog så, säger Mattias Lundbäck, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
Lagförslaget lär drivas igenom av riksdagens majoritet och träda i kraft till årsskiftet. Redan nu finns dock möjlighet för arbetsgivare att med hjälp av Försäkringskassan kräva sjukintyg för den första frånvaroveckan. Det gäller anställda som ofta är sjukskrivna, alltså samma grupp som lagändringen fokuserar på. Skillnaden är bara att från nästa år kan arbetsgivare slippa ta hjälp av Försäkringskassan.
Denna möjlighet finns redan inskriven i kollektivavtalen i vissa branscher, men regeringen har inte utrett hur det fungerat.
DAG BREMBERG
Men alla sjuka lär inte behöva köa på vårdcentralerna. Arbetsgivare ska bara kunna kräva intyg för den första sjukveckan om det finns "särskilda skäl". Enligt lagens förarbeten är det då man misstänker att någon har speciella rehabiliteringsbehov eller ofta är borta av andra skäl än sjukdom.
Dessutom måste arbetsgivaren framföra sitt krav skriftligt, det räcker inte med ett telefonsamtal. Det innebär att kravet om läkarintyg från dag ett endast kan gälla framtida sjukperioder, och då endast under ett år.
I praktiken behöver den anställde ändå inte lämna intyg för den första sjukdagen, eftersom det är en karensdag utan ersättning. Av lagen om sjuklön framgår att man inte kan straffas på annat sätt än att gå miste om ersättning för den tid som man saknar intyg för. Har man intyg från dag två så har man rätt till sjuklön från dag två.
- Jag vet inte hur det kommer att fungera i detalj... men det är nog så, säger Mattias Lundbäck, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
Lagförslaget lär drivas igenom av riksdagens majoritet och träda i kraft till årsskiftet. Redan nu finns dock möjlighet för arbetsgivare att med hjälp av Försäkringskassan kräva sjukintyg för den första frånvaroveckan. Det gäller anställda som ofta är sjukskrivna, alltså samma grupp som lagändringen fokuserar på. Skillnaden är bara att från nästa år kan arbetsgivare slippa ta hjälp av Försäkringskassan.
Denna möjlighet finns redan inskriven i kollektivavtalen i vissa branscher, men regeringen har inte utrett hur det fungerat.
DAG BREMBERG
